Sida 693
Vi ha nämligen, oaktadt de gamla »fri- och fattigskolorna» redan för länge sedan upphört, ännu i det nittonde århundradets slut en undervisning för »folket» och en för »bättre folk», och dessa två folk äro ännu långt skilda från hvarandra samt skola otvifvelaktigt fortfarande blifva det så länge redan från de första skolåren »elementarläroverket» är ett och »folkskolan» ett annat. Några ansatser till en förändring har visserligen visat sig under årtiondet, och äfven bildade eller åtminstone burgna medelklassfamiljer ha skickat sina barn till folkskolan, men detta var dock ännu vid midten af årtiondet blott 15 procent af hela barnantalet och kan, så länge undervisningsämnena äro så skiljaktiga, icke leda till annat än afstående af anspråk på högre mått af allmännare bildning, fastän kanske också till undvikande af den öfveransträngning som påstås medfölja undervisningen i elementarläroverket och öfver hvilken icke klagas i folkskolan.
Ännu ha vi således det stora svalget mellan de s. k. allmänna läroverken och folkskolorna, och när en familjefader inom de klasser, som kallas »högre» eller »medelklass», tillfrågas i hvilken skola hans son går, väntar man icke att få till svar »folkskolan». Spörsmålet gäller, huru vida gossen går i offentlig eller enskild skola, tillhörande »elementarläroverket», samt om han följer latin- eller reallinien. Skulle han verkligen begagna undervisningen i folkskolan, finner man detta nästan besynnerligt.
Hvad som däremot nu mera icke väcker förvåning är, att lärjungen tillhör reallinien, och detta var dock för icke så länge sedan något mindre vanligt. Stockholm har nu icke blott ett högre realläroverk bredvid de två högre latinläroverken, utan äfven i dessa senare en reallinie i fjärde och femte klasserna. Latinet har således fått maka åt sig äfven i de »lärda» skolorna. Detta är naturligtvis icke något kännetecknande för Stockholm allena, men det är dock ett för hufvudstaden tämligen nytt förhållande och anmärkningsvärdt nog i ett samhälle, där den äldre delen af ämbetsmannaklassen, som själf uppdragits i latinet, ännu intager en så vigtig plats.
»Allmänna läroverken», statens skolor, med ett gemensamt namn »elementarläroverket», lyda under kgl. direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk och ledas enligt den omorganisation som påbjöds i kgl. brefvet af den 12 mars 1875. De utgöras af Högre latinläroverket å Norrmalm, Högre latinläroverket å Södermalm, Realläroverket, alla tre sjuklassiga, samt Jakobs, Katarinas och Östermalms lägre, femklassiga läroverk och — Kungsholms tvåklassiga, hvilket har en lärare och inga lärjungar. N ya elementarskolan är också ett högre allmänt läroverk, men med egen undervisningsplan och under egen direktion.
