Sida 461
telefonering å 332 då färdiga linier. Den därpå följande 1 december öppnades stationen å Södermalm, och den 1 mars 1884 var den tredje stationen färdig till begagnande.
H. T. Cedergren.
Vid 1883 års slut hade det nya bolaget 1,160 abonnenter, och 785 ledningar hade fullbordats. Detta endast sju år sedan Bell sökt patent i Washington, sex år sedan det första telefonnätet uppsattes i Amerika, fem år efter bildandet af det första telefonbolaget i England och tre år efter upprättandet af det första telefonbolaget i Stockholm!
Antalet abonnenter växte synnerligt hastigt. Efter ett år hade det nära fördubblats och efter fyra år nästan femdubblats. Stockholm stod allra främst bland Europas telefonerande städer. Allmänna telefonbolaget, som tyckte sig ha tagit till så stort utrymme för sina stationer, fann snart dem alt för otillräckliga. Ett nytt system fordrade ock ett helt nytt arbetssätt och därmed en ny station. Då bolaget började sin verksamhet, kunde icke mer än ett begränsadt antal ledningar indragas till en station, men redan 1884 hörde man talas om ett i Amerika då uppfunnet nytt system för växelbord å telefonstationer, så inrättade, att en station kunde expediera flera gånger så många telefonsamtal som förut. Bolaget, alltid påpassligt, beslöt genast att göra sig till godo den nya uppfinningen, och under sommaren 1884 insattes på försök på stationerna i Staden och på Södermalm växelbord som tillverkats af L. M. Ericsson & komp. enligt multipelsystemet. Försöken lyckades och visade det nya växlingssättets företräde framför det äldre, hvarför bolagsstyrelsen beslöt att anordna en station efter det nya systemet. Men därtill behöfdes då en alldeles ny lägenhet, inrättad helt och hållet efter de nya uppfinningarnas fordringar. Plats för en sådan erhölls genom inköp af egendomen 30 Malmskilnadsgatan med tillhörande tomt 27 Norra Smedjegatan. De där stående gamla husen refvos skyndsamt, och en ny byggnad uppfördes.
Planerna till denna gjordes å bolagets ingeniörskontor, fasaden åt Malmskilnadsgatan ritades af prof. Isæus, men fasaden åt Norra Smedjegatan af W. Klemming, hvilken också gjorde ritningar till stora trappan, apparatsalen samt till åtskilliga detaljer och som under öfverinseende af prof. Isæus och bolagets verkställande direktör hade närmaste ledningen af det ganska vidlyftiga arbetet. Detta måste, till följd af lokalernas ovanliga anordning och nödvändigheten af en fullt ändamålsenlig inredning, utföras med synnerlig noggrannhet