Sida 458
hvilken dock nu mera ofta är frånvarande i främmande land, då J. G. von Utfall är byråns föreståndare. Bland öfriga medarbetare finner man P. R. Wennerquist, J. Wendel, m. fl. tidningsmän.
A. H. E. Fich.
Det var den 16 januari 1867 som svenska telegrambyrån trädde i verksamhet. A. H. E. Fich hade för att uppnå detta mål användt mindre vanlig kraft och ihärdighet. Det var äfven han som, ett år förut, gifvit löjtnant Ritzau i Köbenhavn idén till den sedermera så bekanta »Ritzaus byrå». I utlandet funnos sådana byråer, såsom »Reuters office», »Continental-Telegrafen-Compagnie» och »Agence Havas», upprättade af P. J. Reuter, B. Wolff samt Ch. och A. Havas, men hela den skandinaviska tidningspressen var intill 1866 i fullkomlig saknad af en ordnad telegrafisk förbindelse med utlandet. De danska tidningarna fingo då och då ett telegram från en privatkorrespondent i Hamburg som hemtade sina meddelanden ur där utkommande tidningar. I Sverige lät utrikesdepartementet det då ännu bestående svenska postkontoret i Hamburg telegrafera till sig underrättelser ur Börsen Halle, och dessa meddelades allmänheten genom Posttidningen, hvarifrån de öfriga tidningarna aftryckte dem. Handelstelegrammen utgjordes endast af två gånger i veckan noterade officiela växelkurser i Hamburg.
J. G. von Utfall.
Inom ett år efter öppnandet af Ritzaus byrå i Köbenhavn var Fich färdig med svenska telegrambyrån i Stockholm. Fich är född i Danmark, har studerat vid Köbenhavns universitet, men sedan egnat sig mest åt det praktiska affärslifvet på olika platser i Europa. En kort tid var han hufvudredaktör för »Dansk Rigstidende», och det var under den tiden han gaf sin medarbetare, löjtnant Ritzau idén, till dennes telegrambyrå, men själf for F. till Berlin och satte sig i förbindelse med Continental-Telegrafen-Compagnie, för hvars räkning han, januari 1867, upprättade svenska telegrambyrån i Stockholm och »Norsk telegrambureau» i Kristiania. I augusti 1868 öfvertog han personligen ledningen af byrån i Stockholm, men så väl Ritzaus byrå som den norska byrån drefvos för hans räkning, till dess Ritzau 1870 vardt ensam egare af den förra och byrån i Kristiania 1878 såldes till kammarherren Gran.
Från och med svenska telegrambyråns öppnande upphörde den ofvan nämda telegraferingen från svenska postkontoret i Hamburg, och byrån lemnade telegram till utrikes kabinettet, hvaremot detta å sin sida tillät att byråns politiska depescher, signerade på ett visst
