Nya Stockholm

öfverenskommet sätt, finge telegraferas till Stockholm under kabinettets adress.

År 1867 mottog telegrambyrån 1398 telegram från utlandet, men 1887 var antalet 4,405, och dess utom 2,306 från inlandet. Hvarje telegram innehåller i medeltal 35 ord. År 1867 var hela ordantalet således i det närmaste 49,000, alla från utlandet, men 1887 var det omkring 234,000, af hvilka ungefär 80,000 från inlandet.

År 1887 afsände byrån till utlandet samt till tidningar i landsorten 21,223 telegram, och från byrån utlemnades till stockholmstidningarna 1,789 notiser om lokala nyheter. Till utlandet var telegraferingen under kejsar Fredriks besök i Stockholm synnerligt liflig, och porto för telegrammen till Köpenhamn, Hamburg, Berlin, Paris, London och Roma uppgick till 1,000 kr.

Byrån har till abonnenter alla dagliga tidningar i Stockholm och landsorten samt öfriga landsortstidningar till ett antal af 67. Dess utom lemnas byråns telegram till konungen, utrikesdepartementet och flere affärsmän. Alt detta expedieras från den trånga lokalen vid Slottsbacken, dit byrån 1886 flyttades från Brunkebergstorg och som har den fördelen att vara belägen i närmaste granskap af statstelegrafens centralstation.

***

Den som en blåsig afton går från Brunkebärgstorg fram åt Malmskilnadsgatan, hör öfver sitt hufvud ett trolskt hvinande och tjutande. Ljudet låter äfven på dagen höra sig, men rår då icke ensam om uppmärksamheten i denna lifliga del af Stockholm. Det är i synnerhet under nattens tystnad som luftandarnes oväsen låter förnimma sig, och det på ett alt annat än behagligt sätt. Lyfter man blicken för att utforska hvarifrån de skarpa hvisseltonerna och det hiskliga tjutet kommer, varsnar man mot natthimmeln en hög, fantastisk byggnad, ett torn som är olikt alla andra torn, som ser spöklikt ut i mörkret och ej häller vid dager är synnerligen tilltalande. Spöktorn är det dock minst af alt. Det är ett nutidsverk för den praktiska nyttan, något af den mest reela realitet, och bekymrar sig därför icke om sköna former. Det är Stockholms mest kännetecknande byggnad, djärf och styf i sitt uppåtsträfvande, obekymrad om hvad etiketten har att invända, viss på att han är fullt berättigad att stå där och täfla med stadens kyrktorn, mäktig och betydande såsom en medlare för det muntliga ordet mellan skilda trakter.

Det är Allmänna Telefonbolagets stora torn på det hus som inrymmer hela detta »verk», hvilket beredt sig en så storartad andel i stockholmslifvet, och luftandarnes tjut och hvisslingar omkring tornet är ljudet från de mångfaldiga telefontrådarne som ögonblickligt låter