Sida 718
rummet framkallad af de båda stora eldsvådorna i Tyska kyrkan och i Eldkvarnen år 1878.
Att Stockholms brandkår i högst väsentlig mån bidragit till minskande af de ersättningssummor som försäkringsbolagen ha att utbetala för vid eldsvådor förstörd fast och lös egendom är kändt och erkändt. Stockholms stads brandförsäkringskontor lemnar därför årligen till brandväsendet 30,000 kr., och 15,000 ha skänkts af Stockholms stads brandstodsbolag till försäkring af lösegendom. Stadens nettoutgift för brandväsendet har därigenom minskats, så att den under 1880-talet vanligtvis uppgått till några och sjutio tusen kronor eller föga där öfver. År 1885 var den utgiften 83,381 kr. År 1888 utgjorde den 78,135 kr. Hela bruttokostnaden uppgick 1888 till 123,135 kr.
År 1889 afgaf brandchefen förslag till förstärkande af brandväsendet genom tillökning af brandkårens manskap och materiel, så att vid kåren skulle ytterligare anställas två sergeanter och fem man, hvarigenom antalet skulle göras fullt tillräckligt. Olägenheten af att manskapet alt för ofta ombytes skulle i betydlig mån afhjälpas genom löneförbättring åt dem af manskapet som utöfver en viss tid, t. ex. 2 eller 3 år, stanna kvar vid kåren. År 1889 fans vid kåren blott en liten stam af tolf man hvilkas medeltjänstetid uppgick till 9 år, men för de öfriga 118 man var denna medeltid endast omkring 1½ år, under det, enligt hvad brandchefen upplyst, manskapet först efter en treårig tjenstgöring kan antagas ha erhållit fullt tillräcklig öfning.
Direktionen i Stockholms stads brandförsäkringskontor hemstälde därför 1890, att öfverstyrelsen måtte bevilja, det kontorets bidrag till brandväsendet skulle från och med nämda år utgå med 50,000 kr.
Stockholms eldsläckningsväsende är, såsom ofvan antydts, fullt jämförligt med utlandets större städers, men chefen underlåter icke några bemödanden för att göra det ännu mera tillfredsställande, och i sina bemödanden finner han ett villigt och intelligent understöd af det öfriga befälet samt underbefälet. Såsom brandlöjtnant har kapten C. E. Rosell varit anstäld alt sedan kårens bildande. Underlöjtnant är löjtnant E. E. F. Sabelström, hvilken 1887 efterträdde frih. B. G. M. Fleetwood, och fanjunkaren J. Marin tillhör de gamle och bepröfvade i kåren.