Nya Stockholm

infördes ett ungt fruntimmer i svarta draperier, och strax efter kommo andra unga fruntimmer i likadan skrud, tillsammans sju unga fruntimmer insvepta i svart. Från en dörr på motsatta sidan kom en ung man, också i svart fotsid kåpa. De satte sig på ömse sidor om bassängen, och församlingen sjöng.

Under sången visade sig ånyo pastor Hedberg, men äfven han nu i svart kåpa. Han steg ned i bassängen, där vattnet stod honom till medjan, och bad samt räckte handen åt den första af de unga svarthöljda fruntimmerna, som på andra sidan understöddes af en diakon och varligt steg ned i vattnet samt fördes fram till bassängens andra ände, där hon med sammanknäpta händer gjorde sin andakt. Vattnet stod henne upp på bröstet. Pastorn fattade henne och böjde hennes öfverkropp bak ut, så att hon kom helt och hållet under vattnet, medan han läste de sakramentala instiftelseorden, sådana de af baptisterna uppfattats, och åberopade sig på hennes egen frivilliga önskan att döpas eller, såsom det heter, »begrafva sig med Kristus i dopet». Ögonblickligt lyfte han åter upp henne, aftorkade hastigt hennes ansigte med en handduk och förde henne till trappan, där hon togs om händer af ett par bröder som kastade öfver hennes drypande draperier en vid svart mantel och ledde henne till den dörr genom hvilken hon gjort sitt inträde.

Alt detta upprepades för hvar och en af de återstående, och under hela tiden skötte hr Hedberg sin tjänst i bassängen, utan att lemna den förr än alla åtta voro döpta, då han, under församlingens lofsång, uppstod ur dopvattnet.

Man må icke tro, att det hela gör något motbjudande eller något löjligt intryck. Det är endast något egendomligt, men baptistdop börja nu varda så allmänna, att de snart icke väcka större uppseende.

W. Lindblom.

Betelkapellet vid Malmskillnadsgatan är större än det nu skildrade Ebeneserkapellet. Det är ock gudstjänstlokal för en större församling, Stockholms första. Dennas föreståndare och förste predikant är Wilhelm Lindblom, en af de svenska baptisternas mest framstående lärare och ledare, hvars predikningar gärna höras af äfven ickebaptister. Hr Lindblom är en ganska betydande vältalare, hvars föredrag på half annan timme icke förefalla tröttande. Han är kanske icke så enkel i sin framställning som hr Hedberg, men kraftigare och