Sida 322
Filharmoniska sällskapet och antalet medlemmar närmar sig nyss nämda. Ordförande i musikföreningen är major Selander, i Filharmoniska sällskapet kammarherren A. Burén.
Ett stort antal af Stockholms ordenssällskap och föreningar till olika ändamål ha egna sångkörer. Den förnämsta af dessa är otvifvelaktigt Par Brikolls, hvilken åtnjuter ej ringa anseende bland de verkliga musikvännerna och som i många år haft samt fortfarande har direktör Ludvig Ohlsson till anförare. Hr Ohlsson har såsom orgelnist i Klara kyrka inlagt mycken förtjänst om vår kyrkomusik samt i många andra afseenden visat sig såsom en verksam och talangfull deltagare i vårt musikaliska lif, men det är kanske i synnerhet såsom ledare af P. B-kören han åtnjuter största anseendet hos flertalet af allmänheten.
L. Ohlsson.
Många äro de kårer i den stora stockholmska musikhären vi redan uppräknat, men flera finnas, och till slut se vi den ena manstarka truppen efter den andra tåga fram, såsom Stockholms sångförening, Typografernas sångförening, Kvartettsångarförbundet, m. fl. m. fl. som vi på redan angifna grunder anse vara vigtiga företeelser icke i konsten, men i samhället. Kormästar August Edgrens namn är redan nämdt ett par gånger, och vi veta, att han innehar den maktpåliggande befattningen af ledare för operans kör samt att han äfven i Stockholms musikförening sköter motsvarande plats. Den betydelsefullaste delen af hans mångsidiga verksamhet är kanske dock det arbete han såsom anförare nedlägger på utbildandet af sången i ofvan nämda och ännu flera föreningar af samma slag. Den sången må i främsta rummet betraktas såsom ett förädlande nöje för sångarne själfva, men den vill äfven låta höra sig offentligt, och allmänheten är angelägen att få höra den. I fråga varande sällskap gifva konserter, och det inför en mycket talrik publik. Det kan utan fara för öfverdrift till och med sägas, att dessa sångföreningars konserter ha största publiken, visserligen icke den mest musikaliska, men den »kompakta majoriteten».
A. Edgren.
Studentkonsert! Hvilken angenäm uppmärksamhet väcker icke det ordet! Så har det varit i Stockholm i fyratio år och så är