Nya Stockholm

Det var brukssocieteten som i början af 1840-talet anordnade geologiska undersökningar i Sverige och anförtrodde ledningen åt bergshauptmannen J. H. af Forselles, i hvilka undersökningar A. J. Erdmann, den utmärkte geologen, tog verksam del, men ämbetsverket »Sveriges geologiska undersökning» kom till stånd först 1858, då Erdmann vardt dess styresman och på det samma offrade sina ovanliga insigter och alla sina krafter till dess han, 1869, dukade under för öfveransträngningarna. Därmed var den geologiska undersökningen ledd in i rätta fåran, och man kunde med iakttagande af vetenskapens fordringar uppdaga och genom fullständiga kartor och beskrifningar erhålla kännedom om landets allmänna geognostiska beskaffenhet, af utomordentlig vigt äfven i ekonomiskt afseende.

O. M. Torell.

Sedan 1871 är e. o. professorn vid Lunds universitet O. M. Torell chef för Sveriges geologiska undersökning, biträdd af hrr N. O. Holst, M. Stolpe, E. Erdman och G. H. Santesson. Vid undersökningen äro också sju andra geologer anstälde. Torell var redan tidigt i verksamhet, reste med Sven Lovén på vetenskapliga undersökningar vid Sveriges västkust m. fl. orter, gjorde en studiefärd till Schweiz för glacierernas skull, besökte Island, Spetsbärgen och Grönland och gaf kanske uppslaget till efterföljande ishafs- eller s. k. nordpolsexpeditioner. År 1860 utnämdes han till adjunkt i zoologi och intendent vid zoologiska museet i Lund, men året därefter var han åter på Spetsbärgen för att göra nya vetenskapliga iakttagelser. Efter att några år ha skött sin universitetstjänst, utgifvit ett stort antal vetenskapliga afhandlingar och äfven gjort nya studieresor i en stor del af Europa, utnämdes han till Erdmanns efterträdare i Stockholm och har nu i ett par och tjugu år egnat sina krafter åt i fråga varande chefskap.

Den geologiska vetenskapen har äfven andra målsmän i Stockholm, t. ex. dr A. E. Törnebohm, lektor i geologi och mineralogi vid Tekniska högskolan, samt professor V. Brögger vid Stockholms högskola. Men att här uppsöka och för allmänheten framställa alla våra vetenskapsmän ingår icke i planen för detta arbete, som måste nöja sig med att uppvisa det för nya Stockholm mest kännetecknande inom olika områden, synnerligen beträffande de »institutioner» som uppstått under de par närmaste årtiondena.

En sådan inrättning är Karolinska institutet eller, för att tala i officiel ton, Kongl. Karolinska mediko-kirurgiska institutet visserligen icke, om man blott afser åldern. Dess uppkomst hör icke till nya