Sida 219
till stor del ännu och gälla äfven i det borgerliga lifvet icke så litet, men det är därför icke sagdt, att man företrädesvis afhör predikan i sin egen territorialförsamling. I nya Stockholm finnas många tillfällen att tillfredsställa andaktsbehofvet där hvar och en anser det bäst tillgodosedt. Det gifves också andra församlingar än de ofvan nämda tio som höra under stadskonsistoriet. Under hofkonsistoriet lyda först och främst kungl. hofförsamlingen, vidare garnisonsregementenas fyra församlingar, Skeppsholmsförsamlingen samt pontonierbataljonen.
Hofförsamlingen och Skeppsholmsförsamlingen ha sina egna kyrkor, den förra i slottskapellet, den senare på Skeppsholmen, invigd 1842. Till hofförsamlingen räknas omkring ett par tusen personer, alla inom kungl. slottet och dertill hörande hus boende och skattskrifna, äfvensom all kunglig och furstlig betjäning med deras familjer samt personalen vid de kungl. teatrarne m. m.
I hofkonsistoriet, hvilket räknar sin uppkomst från 1662, möjligtvis ännu längre tillbaka, är öfverhofpredikanten ordförande, och assessorer äro två ordinarie kungl. hofpredikanter, af hvilken den ene är pastor i hofförsamlingen, f. n. J. E. Vallin, som också är regementspastor vid Andra lifgardet, och den andre, A. H. Hallin f. n., också regementspastor vid Svea lifgarde, samt regementspastorerne vid lifgarde till häst, Svea artilleri och kungl. flottan. Dess utom räknas till »hofkleresiet» åtskillige tjänstgörande extra ordinarie hofpredikanter.
Skeppsholmsförsamlingen räknar omkring 1,700 medlemmar, hvartdera af de båda fotgardenas nära 1,200, hästgardes omkring 700, Svea artilleriregementes öfver 1,700, Pontonierbataljonens omkring 600 och Trängbataljonens omkring 150.
Det är i synnerhet en kyrka, som ej tillhör någon territorialförsamling och icke eger något egentligt statskyrkligt presterskap, utan att därför vara från statskyrkan skild, som flitigt besökes af de bekännelsetrogna bland Stockholms befolkning. Det är Blasiiholmskyrkan, och predikanten, som företrädesvis drager de trogna dit, är pastor G. E. Beskow, hvilken är kyrkans upphofsman och själen i hela den riktning som uppehåller intresset för henne.
G. E. Beskow.
Kyrkan började byggas i april 1865 ungefär på den plats, där Käpplingemorden begingos för fem hundra år sedan. Hon skiljer sig i plan och yttre utseende helt och hållet från de gamla kyrkorna i Stockholm. Ritningen är ett verk af en arkitekt, G. Sjöberg, som därmed fäste uppmärksamheten på sig och sedan lemnat ett stort antal ritningar till betydande byggningar. Arbetet utfördes under ledning af byggmästaren L. M. Elfling. Kyrkan håller i längd 110 fot
