Sida 698
simuppvisningar. Inom Ladugårdslands församling bestredos utgifterna först af fru M. Ekman och okänd gifvare.
Matunderstödet har sedan fortsatts, och år 1888 erhöllo omkring 2,200 barn middag, en del hvarje, de flesta hvar annan dag. Vid Storkyrkoförsamlingens folkskola betalar hvarje barn 5 öre för sin middag, en åtgärd som funnits riktig och förtjänar efterföljd.
Vid slutet af 1889 stod Kungsholms nya folkskolehus färdigt att mottaga bortåt ett par tusen barn. Det är bygdt i en synnerligt tilltalande stil efter ritning af Isæus & Sandahl och ligger vid ändan af Fleminggatan, ända ut i skogsbrynet, friskt och vackert.
I en annan utkant af Stockholm uppfördes också i slutet af 1880-talet ett folkskolepalats, nämligen det vid slutet af Roslagsgatan, invid Bellevue bygda, men vid årtiondets utgång ännu ej fullbordade Johannis folkskolehus, för hvars intressanta arkitektur man har Carl Möller att tacka.
Hufvudstadens församlingar sky inga utgifter för att göra de lokaler i hvilka undervisning meddelas ändamålsenliga och äfven prydliga, hvilket senare icke är utan godt inflytande på barnasinnet. Företrädesvis söker man att göra dem sunda, och en jämförelse i detta afseende med tillståndet för till och med blott få år sedan visar bäst i hvilket framåtskridande vi befinna oss.
Det är ej mer än tio år sedan professor E. Heyman undersökte luftens beskaffenhet i Stockholms skolor, och hvad han då fann var just icke glädjande för människovännen.
Bland andra undersökte han folkskolehuset vid Skärgårdsgatan, där det ej fans någon särskild anordning för luftväxling. Vid en undersökning, som ingeniör K. Sondén, hälsovårdsnämdens kemist, hösten 1889 verkstälde på samma ställe, befans att i en lärosal, där kolsyrehalten 1879 efter två timmars undervisning stigit till 4,30, utgjorde den nu endast 1,20 efter fyra och en half timmars undervisning. Mängden af evakuerad luft visade en omsättning i timmen af mer än fyra gånger lokalens rymd, och något drag kunde dock ej märkas. Skolrådet hade vidtagit åtskilliga förbättringar och försett lärosalarne med så väl evakuerings- som friskluftstrummor och sugrör öfver gaslågorna.
Detta är i ett gammalt skolhus. Att det i de nya byggnaderna är redan från början väl sörjdt för luftväxlingen, finner man bland annat vid besök i t. ex. Katarina folkskolas.
Lärjungarnes antal i Stockholms folkskolor har under 1880-talet stigit från omkring 10,000 till öfver 19,000, af hvilka något öfver 2,000 i söndags- och aftonskolorna. Lärare och lärarinnor äro öfver 500, och af dessa utgöra de senare omkring fyra femtedelar.
År 1863, då ny inspektor tillträdde sin befattning, bestod folkskolan af tre klasser, nu af sju. Lärare- och lärarinnelönerna ha ökats från resp. 900 och 500 till resp. 1,400 och 1,100 (minimum).
