Nya Stockholm

uppehöll kåren, men äfven de kunde ej idkas med samma framgång som förut, hufvudsakligen i brist på skjutbanor, och då ännu 1888 förbrukades 88,139 skarpa skott, voro dessa 1889 blott 66,568.

Öfverbefälhafvarebefattningen har innehafts af sedermera öfverstelöjtnanten grefve G. Adlersparre, nu mera öfversten H. Ankarcrona och sedermera öfverstelöjtnanten E. Ekman samt innehafves nu af majoren H. F. Gyllenram. Föreningens styrelse består af öfverbefälhafvaren, föreningens läkare samt kompanicheferne, som alla äro ständiga ledamöter, och dess utom af en för året vald ledamot för hvarje kompani och sex af föreningens representanter vid första årsmötet utsedda medlemmar. Föreningens ordförande, öfverstelöjtnanten W. von Francken har under en lång följd af år egnat frivilliga skarpskytteväsendet i Stockholm den mest nitiska omsorg. Sekreterare och skattmästare är sedan många år sekreteraren i telegrafstyrelsen C. F. Engström. Kompanierne äro fem, hvilka hvarje år välja sitt befäl och sina representanter.

För att söka åvägabringa större skjutfärdighet grundades 1876 ett särskildt sällskap inom kåren och tog namnet Skytteförbundet i Stockholm. Den 8 augusti 1877 företogs den första täflingsskjutningen, och skjutskickligheten ökades sedan oupphörligt, så att man sannolikt utan fara för misstag kan säga, att skytteförbundet gjort frivilliga skarpskytteföreningen i Stockholm väsentliga tjänster.

Skjutöfningarna ha verkstälts mot 10-ringad tafla af 6 fots genomskärning, och afståndet har i allmänhet varit 800 fot, någon gång 1,000 eller till och med 1,200 fot. Vid skytteförbundets en gång om året företagna högtidsskjutning ha i pris utdelats tillsammanlagdt öfver 1,900 kr., och vid årets stora täflingsskjutningar ungefär samma belopp, de förra åstadkomna genom årsafgifter — 2 kr. person — och de senare genom insatser. En inom skytteförbundet länge närd önskan att äfven kunna utdela medaljer tillfredsstäldes 1888, och ha af den medalj som förbundet låtit slå utdelats ett exemplar i guld, fyrtiotvå i silfver samt sjuttionio i brons. Enär skytteförbundet består af endast medlemmar ur Stockholms skarpskytteförening, har antalet ej kunnat vara synnerligen stort och utgjorde vid 1889 års slut 56 man. Under förbundets hela tillvaro har tillsammans 170 skyttar varit inskrifna. Ordförande ha varit fabrikören O. W. Hultman, intendenten M. Larson och under de två senaste åren handlanden Th. Sjöstedt, hvilken sist nämde under alla åren varit och fortfarande är äfven skattmästare.

***

Till målskjutningsidrott må också räknas bågskjutning och spjutkastning som tagit fart under 1880-talet, förnämligast bland skolungdomen och hvilka öfningar i förening med gymnastik, väckts och främjats af kapten Balck. Vår bågskjutningsmateriel har vunnit efterfrågan af främlingar, och åtskillig utredning för så väl bågskjutning som spjutkastning har sålts till utlandet.

***