Tillbaka Read Runeberg

Ölands runinskrifter. Första bandet.

Originalsida 117
Originalsida 117
Originalsida 116
Originalsida 117
116–117

Sida 117

26 och 27. Sandby kyrkogård (Pl. XVI och Pl. XVII)

32. RUNSTENS SOCKEN.

95

32. Runstens socken.

Pl. XIX. Fig. 32.

Litteratur: Frigelius, Handskr. saml. på Kalmar stiftsbibliotek. — Ahlqvist, Ölands historia och beskrifning I: 44.

Frigelius gifver »en afrifning på en Runsten, soin skall hafva stått i Runsten sockn på Öland, förmodligen af thein, soin stå vid Biärby broar, hvilken afritning Sal. Kyrkio-herden Jacob Spink 1 gifvit, men stenen vet jag icke, om han nu finnes.»

Enligt Spinks teckning har inskriften varit följande:

ATh MMIhHrxm+MW • • • • NW - h - HHr*+Mi

5 10 15 20 25 30 85

»Läsningen torde eljest vara sådan», säger Frigelius, »Otu var ain jarl pah lande — — ha dödde — — s — — sial hans».

Att en runsten funnits som grund till Spinks teckning, förefaller sannolikt, då Spink gjort sin teckning och Frigelius anfört inskriften utan att fullt förstå den och god mening uppkommer genom en obetydlig rättelse af Spinks ^nhn till ‡mi*þf-Denna runsten har emellertid varit en sen tids härmning af forntidens runstenar, det visar innehållet af inskriften, som afser någon folksägnens höfding, och detsamma framgår af slingans förrn, som icke liknar de äkta runstenarnes, och af bruket af þ för d.

Sannolikt afses den höfding, som omtalas af Suhm, Historie af Danmark (1782) I, s. 356 (och efter honom af Ahlqvist): »Hiortvar hedde en Jarl paa Øeland, han var af Fødsel en Tydsker, og en Sønnesøn af Jarmeriks Søster. Denne Prinds forelskede sig i Skuld Rolfs (krakes) Søster og førte hende bort med hendes god Vilie».

Suhms Historie af Danmark utkom antagligen en 100 år senare, än denna runinskrift kan vara ristad, hvilket måste hafva skett under någon af företrädarne till Spink, som säkert afritat stenen, i tanke att det var en äkta runsten. Helt nära Spinks tid kan ristningen icke vara gjord, emedan i så fall hans församlingsbor skulle hafva upplyst om ristningens tillkomst. Omkring 1680 skulle från den synpunkten vara en passande tid, men intet hindrar, att ristningen tillhör ett äldre skede af 1600-talet.

Källan för notisen hos Suhm har jag icke kunnat finna. I första hand härstammar uppgiften säkerligen från Arngrim Jönssons utdrag ur Skjoldungasagan (Rerum Danica-rum frajnnenta ex vetustissimis Norvegorum commentariis historicis sive mavis Islandorum

O O

translata, 1596), hvarest dess lydelse i öfversättning är följande: »Hiorvard konung på (Iland, som utan att rådfråga Rolf hade gift sig med Skuld, dotter till konung Adils i Sverge och

1 Enligt N. I. Löfgren, Tjänstemän wid Församlingarne och Lärowerken uti Kalmar stift från äldre till närvarande tider, Kalmar 1836, s. 652, var Jacob Spink född i Kalmar 1677, fick Karl XII:s fullmakt på Runstens pastorat, gifven Bender d. 3 dec. 1712, installerades 1714 och dog d. 5 mars 1715. Kyrkans handlingar sägas vittna, att han varit en ordningsman.

Källa: Project Runeberg ·