Tillbaka Read Runeberg

Ölands runinskrifter. Första bandet.

Originalsida 129
Originalsida 129
Originalsida 128
Originalsida 129
128–129

Sida 129

26 och 27. Sandby kyrkogård (Pl. XVI och Pl. XVII)

38. lerkaka, runstens sn.

103

38. Lerkaka, Runstens sn.

Pl. XXIV.- Fig. 38.

Ett fragment af en förut okänd runsten låg som hörnflisa under en stolpe i Lerkaka n:o 1 och anvisades 1886 för Söderberg af undantagsmannen Jon Danielsson. Runstenen stod vid mitt besök 1904 på gården till Lerkaka n:r 1, stödd mot den mur, som skiljer gårdsplanen från bakgården.

Fragmentet, som är af grå kalksten, synes utgöra nedre delen af en afslagen runsten. Stycket är 78 cm. bredt, 85 cm. i stenens höjdriktning. Runornas höjd 9 cm.

Af ristningen finnas blott ett par slingstycken i behåll, det större innehållande 12 runor. Då de sista runorna 8—12 tydligen äro kllþail. böra 5—7 vara sin och 5 är * S, 4 cm. uppifrån med prick på ändan, 6 är i, ett 9 cm. långt, grundt men tydligt streck, 7 n, en grund staf med kännestrecket märkbart blott t. v. Före dessa ord har ordet 'fader' eller 'broder' stått, men af detta ord är blott slutet IIP påvisligt, i det lemningar finnas af kännestrecket till 3 U, och af 4 r stafven är fullständig saint lemningar af kännestrecket synliga. Af 2 |) finnes blott ett 3 cm. fragment af en staf nedtill, och af runan 1 ett 5 cm. långt fragment af en staf nedifrån bredt, grundt, hvarför runans beskaffenhet ej kan afgöras. Något skiljetecken synes ej.

Inskriften har alltså varit:

:mrvi+pnM"f

Translitteration: r/þur sin kuþan

Transkription: (f)aður sinn góðan

Öfversättning: — sin gode fader.

39. Bägby bro, Gärdslösa sn.

Pl. XXIV. Fig. 39.

Litteratur: Rhezelius, Monumenta Runica in ()landia, koncept n:r 24, utskrift n:r 9. — B. 1060.— L. 1301. — Frigelius, Handskrifna samlingar i Kalmar stiftsbibliotek. — Teckning af H. A. R. Sidén, 1873, i ant. top. ark. — Hilfeling, Resa 1797, Tab. 11. — Wallman, I., Öländska och Gothländska Fornlemningar. Suppl, till Hilfelings Dagbok, b. 1 (1830) fig. 167 i V. H. A. A. saml. — S. Bugge, Runverser s. 251 i ATS.

10: i. — S. Söderberg, Runologiska och antikvariska undersökningar på Öland I, s. 22 i ATS. 9: 2.

Rhezelius meddelar i utskriften om denna stens plats och historia: »Widh Norra Beijby Broo Södre enden. Lågh i Bron förr, restes opp 1634»; i konceptet tillägges: »wendel- sigli nu skriften öster mot wägen, är hwit telgesten». Runstenen äfven nu söder om Bägby bro, i muren till gärdet väster om vägen.

Källa: Project Runeberg ·