Sida 15
2. Staden och dess innevånare
med menar en bildad och herskande klass, ty det äro de. Du kan också kalla dem den arbetande klassen, ty alla försörja sig med sitt eget arbete."
"Hvad!" utropade jag. "Det måste innebära kommunism eller någonting ditåt."
"Nej, hvad du menar med kommunism, fins ej ibland oss. Hvar och en rår om sin egendom, antingen han fått den som gåfva eller förvärfvat den genom egna ansträngningar. Men allmänna meningen bränmärker lättja såsom den föraktligaste af alla laster, en moder till andra laster och äfven till brott. Genom noggranna beräkningar och genom experiment har man förvissat sig derom, att om hvarje arbetsför person i ett samhälle tre eller fyra timmar om dagen egnar sig åt något inbringande arbete, skall inkomsten deraf räcka till att förse alla med hvad som fordras för deras uppehälle och trefnad och något skall ändå blifva öfver. Om tio timmar anslås till sömn och måltider, återstå ännu tio till förvärfvande af kunskaper samt till improduktiva sysselsättningar efter hvars och ens smak.
"Om några lefva sysslolösa, är det tydligt, att andra måste arbeta för att försörja dem. Den häfdvunna seden fordrar derför, att alla barn, både gossar och flickor, skola lära sig något yrke. För ögonblicket måste jag till något lämpligare tillfälle uppskjuta en utförligare redogörelse för våra samhällsinrättningar. Jag vill dock anmärka, att enligt vår åsigt kroppen såväl som själen behöfver lämplig sysselsättning för att bibehållas frisk. Man har funnit, att ingen, kroppsrörelse är så välgörande och angenäm som arbete skickligt riktadt på något
Källa: Project Runeberg ·