En framtidsblick

207:

mycket intresserat lionom. Ännu återstodo några svårigheter, öfver hvilka han hoppades få förklaring af mig.

"Du är just den rätte att hjelpa mig också", sade Hulmar, då den äldre Siured på hans anmodan berättat honom historien om formeln, som tycktes väcka hans lifliga intresse.

Derpå förklarade han för mig, att det just var svårigheten att få reda på hans älsklingsvetenskaps äldre historia, som vållade dröjsmålet med afslutningen af hans snart utkommande arbete.

"Materialet till vetenskapens senare historia", sade han, "finnes i öfverflöd och är lätt tillgängligt. Men ehuru det troligen finnes godt om material till dess äldre skeden, är detta svårt att komma åt, både emedan det finnes på sådana språk,- sora helt få känna till, och emedan det är betäckt med ruiner af så många på hvarandra följande system, att då man söker komma åt det, är det som att gräfva efter lemningarna af någon för längesedan förstörd stad. Vi veta, att skatterna finnas der, men veta ej hvar vi skola leta efter dem."

Riktigheten af denna anmärkning hade jag sedermera tillfälle att till fullo inse, under det jag sökte undvika att tappa bort mig bland Centralnederlagets häpnadsväckande samlingar af hundra millioner volymer.

Innan Hulmar slutat tala, kom Ulmene fram till vårt bord och framtog fyra små rosetter ur en liten korg. Hvarje rosett var tvåfärgad. Hon räckte en röd och blå åt Anvar Siured, hvars ansigte ljusnade, när han såg, att just denna rosett