En framtidsblick

60

dade och väluppfostrade personer. I sitt sätt, huru enkelt och okonstladt det än var, iakttogo de dock en noggrant fastställd etikett, om jag så får uttrycka mig, som jag fann vara allmänt rådande. "Etiketten förhåller sig till verklig höflighet", lydde ett af deras ordspråk, "som skalet till frukten." Vid tillämpningen af den grundsats, som innefattas i detta ordspråk, undveko de noggrant alla ytterligheter. Å ena sidan gjordes ej skalet för tungt och oelastiskt för det afsedda ändamålet; men liksom hpljet kring vissa frukter är i sig sjelf vackert, så omgåfvo de många handlingar af etikettmessig artighet med ett "behag, som man ej gerna ville undvara.

Det var ej brukligt, fann jag, att barn talade med de äldre vid bordet, utom till svar på en fråga. På samma gång ålåg det lika mycket de äldre att icke förbise barnen, utan genom lämpliga frågor draga in dem i samtalet. Till de ungas sålunda framkallade anmärkningar lyssnade man med lika mycken allvarlig uppmärksamhet, som till hvad den visaste yttrade. Delade man ej deras åsigter, bemötte man dem icke med åtlöje, utan med några ord, som mindre voro afsedda att uttrycka den äldres mening än att gifva en vink om den rätta tankegången. Samtalen blefvo sålunda ett vigtigt, om ej det allra vigtigaste hjelpmedlet vid uppfostran, så till vida som. bildandet af de moraliska begreppen och omdömesförmågans uppöfning äro af större vigt än blotta meddelandet af undervisning.

Om jag ombådes att angifva det mest utmärkande för dessa menniskor, så skulle jag svara sjelf-