Sida 64
6. Ismar
64
följd ända från hans spädaste barndom. Äfven rösten påminner icke blott om hans fars, utan den har äfven blifvit mig förtrogen under loppet af flitiga telefonsamtal."
Nu tycktes ingenting mer återstå att säga. Jag kände mig dessutom litet nyfiken efter att fa veta något om mig sjelf i egenskap af den nya personlighet, som på ett så oförklarligt sätt påtvungits mig. Jag förklarade mig alltså villig att utan vidare invändningar höra på. Utis började nu följande skildring af hvad hela min omgifning ansåg vara den verkliga historien om mitt förflutna lif.
"Ismar Thiusen, genom mitt giftermål en nära slägting till mig, är — som jag förut nämnt — son till en af mina käraste vänner. Det var just genom mig, som Eured Thiusen gjorde bekantskap med den Osna Diotha, som slutligen följde honom till hans aflägsna hem i Maoria*). Ätten Thiusen är, som du torde veta, ingalunda en af de minst ansedda ätterna på dessa öar. Medlemmar deraf hafva vunnit ryktbarhet inom hvarje gren af mensklig kunskap.
"Jag såg, att du höll på att säga något men hejdade dig. Jag ber dig icke tveka, utan tala rent ut, om något af hvad jag säger ger dig anledning till en fråga. Till följd af det egendomliga förhållande, hvari jag befinner mig till dig, kan det ytterst lätt hända, att jag gör hänsyftningar på saker, som utan förklaring kunna förefalla minst sagdt dunkla."
*) Nuvarande Nya Zeeland.
Källa: Project Runeberg ·