Sida 195
6. Tiden efter inbördeskriget.
samhällselement fria tyglar, ty om det skedde finge världen troligen bevitna ett sådant skådespel af styggelse som aldrig förut.
Ur denna synpunkt betraktad vore en lag, som för en tid åtminstone omöjliggjorde importerandet till Unionen af allsköns europeiskt slödder, en välsignelse för Förenta Staterna och därför är det icke att förundra sig öfver att New York-bor i almänhet gynsamt betrakta de förslag, som i detta hänseende nyligen diskuterats i landets tidningar samt förelagts kongressen. En period af lugn, af icke-ökning af befolkningen i metropolens fattigkvarter vore otvifvelaktigt till alra största nytta för världsstaden på Man-hattan-ön, ty sålunda finge dess innevånare tid att hemta andan så att säga och att vidtaga åtgärder för en varaktig framtida för-bätring af tillståndet i dessa delar af staden, hvilka nu utgöra ett kräftsår, för hvilket till dato intet botemedel kunnat påvisas.
Ett af dessa förslag till inskränkning af immigrationen af europeiskt utskum, som flera gånger framkastats och som på senaste tid vunnit alt starkare understöd, det att fordra en viss bildningsgrad, ådagalagd genom läs- och skrifprof af dem, som söka ett nytt fädernesland i Nord-Amerika, förefaller såväl rättvist som i allo tilltalande och har därför väkt almänna sympatier, isynnerhet i de östra staterna och enkannerligen i New York, där tungan af det slags invandring, som under de senaste åren till största delen egt rum, kännes värst. För oss nordbor skulle en sådan inskränkning hafva föga betydelse och lika litet för de tyska invandrarskarorna, hvilka i likhet med nordboarne livarken skulle drabbas af ett sådant lagbud eller ens liittils af någon amerikanare betraktats såsom mindre önskvärda samhällselement. Vi kunna därför med största lugn bevitna den rörelse som nu pågår i afsikt att inskränka invandringen, ty ännu så länge mottagas våra landsmän gärna öfveralt i Förenta Staterna, både inom och utom New York.
Källa: Project Runeberg ·
