Amerikas Förenta Stater

vintern inbryter bland fjällen anträdes återtåget i samma ordning ned till markerna närmast odlingsbygden, där liettan under sommaren torkat alt gräs på rot till ett näringsrikt kö, kvilket lämnar djuren ett tillräckligt vinterfoder.

I europeérs öron ljuder det otroligt att gräs kan torka till kö på rot, utan att förlora största delen af sitt näringsvärde, men om man besinnar att gräs i näjder med tillräcklig nederbörd i regeln blommar ock sätter frö samt genom denna utveckling själf uttömer sina näringsrikaste beståndsdelar, ock vet att i de torra trakterna i Nord Amerikas väster just torkan ock sol-kettan förkindra blomning ock frösättning, skall man lätt nog förstå kuru det är möjligt att de för prärierna egendomliga grässlagen utan att inbärgas kunna under vintern tillgodogöras af boskapen. Det är på denna egendomlighet kos prärigräsen som kela den en gång så väldiga ock alt ännu mycket betydande boskapsuppfödningen på slätterna berott ock beror, ock där man såsom mormonfarmarne i Utak mångenstädes gjort, kombinerat det egentliga jordbruket i dalarna, där öfvervattning är möjlig, med bosskapskötsel p å de naturliga betena, understödda af vinterutfodring med odladt kö, kar farmning visat sig vara en utmärkt lönande affär.

Själfva ka mormonerna i jämförelsevis ringa grad vinlagt sig om grufhandteringens i sitt område utveckling, men i stället ka „hedningarna“ gjort det så mycket mera. Under tjuguårsperio-den 1871—1891 frambragte Utahs grufvor ett hundra femtio miljoner dollars, kvaraf tredjedelen i silfver, fyratio miljoner i bly ock resten i guld samt koppar. Näst efter Colorado ock Montana kar Utak de rikaste blygrufvor i Amerika ock i förening med blyet förekommer i regeln silfver samt något guld, kvilka vinnas vid utsmältningen af blyet, som därför kan produceras mycket billigt. Autimonium, svafvel, salpeter, borax, gips, en oändlighet af bygnads- ock annan sten, grafit, alabaster, petroleum, asfalt ock kol utgöra de viktigaste af Utahs öfriga mine-raliska tillgångar, kvarjämte också stora lager af ypperlig järnmalm samt bärgsalt förekomma i olika delar af territoriet. Men så länge de rika tillgångarna på lätt åtkomlig järnmalm i flera af de östra staterna ännu icke på långt när uttömts ock Stora Saltsjön årligen lämnar väldiga massor salt utan annat besvär än det att samla detsamma, komma nog k varken järnmalmerna eller bärgsaltet i Utak att spela någon särdeles viktig roll. Den starka afdunstningen af vattnet i Stora Saltsjön lämnar regelbundet hvarje år under den tid då tillflödet af vatten till sjön är mindre