Sida 451
6. Tiden efter inbördeskriget.
gift till staten upptaga ända till sex hundra fyratio acres jord, var det lätt nog for en man med familj att slå under sig ett rätt vidsträckt område, det han i regeln så fort sig göra lät inhägnade. De forna obegränsade betesmarkerna blefvo sålunda öfveralt sönderskurna i större eller mindre stycken, hvilka vanligen voro helt och hållet eller delvis afstängda från vattendragen, ty vid dem slogo sig nybyggarne ned och längs dem upptogo de sin odlingsmark, hvilken själffallet måste så inhägnas att den halfvilda boskapen icke kunde trampa ned och förstöra den. Och då ju frästelsen att bland denna boskap uppsöka och slå under sig sådana exemplar, som trots all vaksamhet från egarnes och lierdarnes sida undgått märkning, naturligtvis måsta vara ytterst stor för de nämda nybyggarne, hvilka i almänhet började med ytterst små medel, är det lätt förklarligt att inom kort bo-skapsstjälande utvecklade sig till en värklig näring. Så stor omfattning antog småningom denna industri att kreatursegare och de i deras tjänst anstälda cowboys begynte ett formligt krig på lif och död mot „rustlers“, såsom de små jordegarne och i regeln såsom boskapBtjufvar ansedda nybyggarne benämnas ute västern. Lynchning, skjutning och andra liknande medel användes hänsynslöst för att drifva de små farmarne ut ur Wyoming och sålunda bibehålla dess vida betesmarker för de stora „boskapskun-garna", men trots all hätskhet och alt våld fortforo invandrare att komma in till staten, där alt större sträckor jord upplätos åt dem, bragtes under odling • — och inhägnades. Det blef en nödvändighet för de stora boskappsuppfödarne att i betydande mån förändra metod för utöfvande af den förut så fria och enkla näringen, hvilken lönat sig så utmärkt. En större mängd cowboys måste anställas och underhållas för att vakta och skydda boskapen mot „rustlers“, antalet hufvuden måste betydligt inskränkas, då till följd af att de gräsrikaste markerna i floddalarna tagits i besittning af andra, fodertillgången blifvit så betydligt inskränkt, och då just dessa gräsrikare marker varit de, som förut underhållit boskapen under vintern blef det en nödvändighet att under den kalla årstiden skaffa densamma annat foder. Alt detta innebar emellertid så betydande extra kostnader att den fria boskapsuppfödningen, från att förut ha varit en ovanligt lönande affär, upphörde att lämna någon större afkastning, ja, i en del fall till och med endast medförde förluster. Denna egendomliga industri, som under många år omsatt så stora kapital och inbragt sina utöfvare så stora rikedomar var dödsdömd, det insåg en och hvar, som icke var helt och hållet förblindad. Don hade lefvat sin tid
Källa: Project Runeberg ·
















































































































































































































































































































































































































































