Sida 527
6. Tiden efter inbördeskriget.
kas besättningar många rymt och slagit sig ned i California, där de upptagit mark och begynt jordbruk eller boskapsuppfödning. Till dessa sällade sig en och annan äfventyrare, som öfver land trängt fram äuda till Pacific kusten, och alla dessa ansågo sig såsom amerikanare i motsats till den infödda mexikanska eller half-blods indianbefolkningen. Inalles uppgående blott till några få hundratal voro dessa Californier af anglosaxisk ras dock både djärfva och företagsamma nog att på fullt alvar tänka på en förening af hela det väldiga området med Förenta Staterna och då flera af de mest förutseende mexikanarne också insågo att en sådan förening förr eller senare blefve oundviklig, saknade de „hvita“, såsom anglosaxarne också kallade sig, ingalunda anledning att hoppas det bästa af sina planer. Rörelsen hade redan begynt då år 1846 kapten Fremont af Förenta Staternas armé, åtföljd af en trupp om endast sextiotvå män, öfver Klippbärgen och ökentrakterna anlände till California, där han genast med entusiasm åtog sig de efter en förening med unionen sträfvande innevånarnes i California sak. Men då det parti, som icke ville höra talas om en skilsmässa från Mexico, ingalunda var sinnadt att i ovärksamhet bida utgången af rörelsen kom det snart till en sammanstötning, i hvilken Fremont och hans fåtaliga styrka drogo det kortare strået och tvingades att draga sig tillbaka inåt Oregon.
Samtidigt med denna första vädjan till vapnen pågingo emellertid underhandlingar mellan några ledande män i California och Förenta Staternas regering om den föreslagna föreningen på fredlig väg, men då Fremont tvingats att utrymma området trodde sig en del amerikanare, bosatta i näjden norr om San Francisco bukten, hotade af mexicanarne och grepo okunniga om de nämda underhandlingarna, till vapen samt proklamerade Californias oaf-hängigliet såsom en själfständig republik. Fremont vände tillbaka med betydande förstärkningar, Ivrearney tågade kort därpå med en hel liten armé, den han fört öfver land ända från S:t Louis, till California och efter en rad af fäktningar kväfdes alt motstånd af det mexikanska partiet, som hatade och afskydde ända till tanken på en amerikansk styrelse i sitt land. Genom fördraget af år 1848 afträdde sedan den mexikanska regeringen formligen hela öfra California till Förenta Staterna.
I början af detta samma år, den 24 de Januari 1848, hade en händelse tirnat, hvilken till en kort början hölls hemlig, men snart nog blef bekant utöfver hela jorden och inom några få månader omgestaltade Californias öde så fullständigt som det
Källa: Project Runeberg ·
