Sida 578
6. Tiden efter inbördeskriget.
Denison El Paso
10,958.
10,800.
Redan år 1536 besöktes Texas af kvita, af spaniorer, kvilka under ledning af Pamfilo de Narvaez företogo en expedition norrut från Mexico ock därunder bland annat också genomtågade ,,Te-jas“-indianernas land, en benämning, som sedermera tilldelades kela området. Så litet lofvande föreföll detta emellertid de spanska upptäckarne att de under långa tider icke brydde sig om att taga detsamma i besittning. Det var först då fransmännen från Louisiana sökte utbreda sitt välde västerut, inåt Texas, som spa-niorerna vaknade till insikt om att detta område möjligen kunde vara värdt att ega ock därför fördrefvo fransmännen därifrån.
Sieur de la Salle var grundläggaren af det första kvita ny-bygget på Texas’ jord, vid Lavaca, nära intill Matagorda-bukten. Men bans nybygge förstördes snart nog af indianerna ock fästet S:t Louis, k vilket fem år senare grundlädes på samma plats öf-vergafs inom kort af sin garnison, som trötnat på de ständiga oroligketerna med de röda. Ryktet om Texas’ ödsligket ock om de fientliga indianstammarna var tillräckligt för att under många år afliålla andra kvita från alla försök att slå sig ned inom dess gränser, men år 1714 utsändes en fransman vid namn S:t Denis för att för sitt lands räkning taga området i besittning. Han tillfångatogs dock af spanska trupper i närketen af Rio Grande floden ock förmåddes sedermera att vara spaniorerna behjälplig vid upprättandet af de missionsstationer, kring kvilka senare de första stadiga nybyggena i Texas uppstodo. Från denna tid räknades Texas till de spanska kolonierna ock kallades „Nya Pki-lippinerna“ samt stod under de munkordnars inflytande, kvilka grundat de olika missionerna. Anda till senare hälften af sjut-tonkundratalet blomstrade dessa missioner ostördt, men begynte därefter småningom förlora i inflytande ock förföllo helt ock hållet efter det Mexicos regering fråntagit dem de största ock mest värdefulla af deras jordbesittningar. Den mest kända af dessa missioner är utan all jämförelse „San Antonio de Valero“, hvil-ken sedan densamma tagits i beslag af regeringen under benämningen „Alamo“ blef ett militärfäste, där staden San Antonios garnison var förlagd ock kvarom under Texas’ oafkängigketskrig en af de mest hårdnackade strider historien känner utkämpades.
Fullt erkänd blef Spaniens eganderätt till Texas dock icke af Frankrike, k varför, då detta lands regering till Förenta Staterna
Källa: Project Runeberg ·
