Amerikas Förenta Stater

sålde kolonialväldet Louisiana stridigheter snart nog uppstodo med Mexico, Spaniens arftagare, om gränserna mellan Texas och det forna franska området. Meningsskiljaktigheten om gränserna ledde väl icke till öppet krig, men oupphörliga sammanstötningar föreföllo under många år i det omtvistade gränsdistriktet. Ame-rikanarne företogo mångtaliga fribrytarexpeditioner in i det egentliga Texas, hvars innevånare af mexikansk ras dessutom hade att försvara sig mot de strids- och mordlystna Comanche-och Apache-indianerna, som ständigt varo på krigsstråt, härjande och plundrande öfveralt där de drogo fram. Texas ödelädes år från år alt värre under dessa oupphörliga strider, hvilka utkämpades på ett alt utom civiliseradt sätt, så att den mexikanska regeringen slutligen ansåg det vara rådligast och bäst att med alla till buds stående medel söka uppmuntra invandring af nord-amerikanare till den oroliga provinsen. Dessa voro icke sena att antaga inbjudningen så att inom få år inemot tjugutusen amerikanska nybyggare slogo sig ned inom Texas, där de snart hade all makt och alt inflytande i sina händer. Medvetna härom var det helt naturligt att de amerikanska kolonisterna önskade erå en ställning snarlik den, som intogos af de olika nordamerikanska staterna i förhållande till unionen och därför sände de år 1833 general Austin till Mexico för att yrka på Texas’ upptagande såsom en själfständig stat i det mexikanska statsförbundet. Detta vägrades och general Austin blef fängslad, hvarefter trupper sändes till Texas för att afsätta de amerikanska embetsmånnen och kufva alt motstånd mot den mexikanska regeringen. Santa Anna, den berömda mexikanska härföraren, lyckades också underkufva Texas, men redan år 1835 bröt missnöjet med de rådande förhållandena ånyo ut i full låga. Amerikanarne i Texas förklarade sitt område vara en oberoende republik, slogo mexikanarne i ett par fäktningar, stormade och intogo San Antonio samt anhöllo hos världens civiliserade nationer om erkännande af sitt oberoende. Därmed var Mexicos regering emellertid ingalunda tillfreds utan sände Santa Anna med en talrik armé till det upproriska området för att en gång för alla kväfva dess motstånd. Santa Anna, som blifvit Mexicos president, ryckte med sjutusen femhundra män in i Texas, lät till sista man nedgöra den amerikanska garnisonen i Goliad, som underkastat sig, och bombarderade samt intog San Antonios Alamo, ehuru först sedan han förlorat ettusen femhundra män i striden mot de med dödsföraktande tapperhet kämpande etthundra femtio amerikanarne, hvilka utgjorde fästets hela garnison.