Sida 622
6. Tiden efter inbördeskriget.
Staten Mississippis tidigaste historia påminner i allo om Louisianas. Afven Mississippi såg sin jord första gången trampas af hvita män då De Soto med sitt följe af soldater, munkar och äfventyrare anlände dit och där slogo upp sitt läger för vintern. Området tillhörde då enligt sägnen Alabama- och Musko-gee-indianerna, hvilka flytt undan Cortez i Mexico och slagit sig ned i det nuvarande Mississippi. Dessa indianer visste således med hvilka de hade att göra, men denna kunskap stämde dem als icke fredligt, tvärtom. Jämte Chickasaw-stammen gjorde de sitt bästa för att från sitt område utdrifva De Soto, hvilken slutligen såg sig tvungen att leverera rödskinnen en formlig drabbning vid Tallahatchee-floden. Spaniorerna segrade visserligen och stormade samt intogo till och med indianstaden Alibamo, men förlorade så mycket folk att de funno sig föranlåtna att draga dädan, under återtåget likaledes utsatta för ständiga anfall af indianerna, hvilka tillfogade dem ytterligare förluster.
Bätre mottagande rönte då fransmännen Marquette och Joliet, hvilka bemöttes med största vänlighet af Cliiekasaw-india-nerna samt tillbrakte någon tid i deras land innan de begåfvo sig vidare nedåt floden. Och lika ringa svårigheter mötte såväl La Salle, hvilken tog området i besittning för sin konungs räkning, som Iberville och Bienville, hvilken i början af sjutton-hundratalet ledde en expedition dit in samt senare anlade det s. k. Fort Rosalie, på den plats där staden Natchez sedermera uppstod. Men redan år 1729 uppstodo stridigheter mellan den franska kolonin och rödskinnen, hvilka stormade staden, ihjälslogo tvåhundra af dess innevånare och bortförde femhundra i fångenskap. Hämden för detta anfall drabbade rödskinnen mycket svårt, i det Natchez-stammen så godt som tillintetgjordes af fransmännen och deras allierade Choctaw-indianerna. De af kri-garne, som icke dödades, såldes såsom slafvar till San Domingo. Men i stället misslyckades alla försök att kufva Chickasaw-stammen, hvilken gång på gång besegrade de franska och indianska trupper, som sändes mot densamma, såväl från söder som från de franska besittningarna i norr.
Större delen af Mississippi hörde till det område, hvilket år 1763 af Frankrike afträddes till England, medan resten var ett föremål för långvariga strider mellan engelsmän, amerikanare och spaniorer. Efter det Förenta Staterna slutligen tillerkänts egande-rätten till området hörde delar däraf först till olika territorier, tils de år 1817 sammanslogos till den nuvarande staten Mississippi, hvilken då också erhöll sina nuvarande gränser. Ända till
Källa: Project Runeberg ·
