Sida 630
6. Tiden efter inbördeskriget.
hvita att återuppbygga Fort Loudou, kring hvilket sedan under de följande åren det första stadigvarande nybygget uppstod.
Invandrare såväl från Virginia som från North Carolina be-gynte snart därefter strömma in till Tennessee, lockade af dess fruktbara jordmån och milda, behagliga klimat såväl som af den rika tillgången på alt slags villebråd i de vida skogsmarker, som då upptogo största delen af området. Anseende sig fullständigt oberoende af regeringarna i de områden därifrån de dragit ut antogo nybyggarne sina egna lagar och skötte om styrelsen af sitt land efter behag, men råkade därför också så godt som omedelbart i delo med Englands regering, hvilken icke ville tillåta något som hälst oberoende bland de amerikanska kolonisterna. Och samtidigt hade dessa Tennessees pionierer att å andra sidan försvara sig mot indianerna, hvilka ingalunda med korslagda händer ville åse sitt lands bebyggande af de hvita, utan ständigt och jämt oroade dessa, förstörande deras nybyggen samt dödande och skalperande män, kvinnor och barn hvarhälst tillfälle att så göra yppade sig. Det var ett hårdt, farligt och mödosamt lif i alla afseenden dessa pionierer förde. Saknande alla andra förbindelser med andra trakter af världen än de svårtillgängliga bärgpas-sen, genom hvilka alting måste transporteras på häst eller mul-åsnerygg, voro nybyggarne uteslutande hänvisade till sina egna ressurser. Boende i blockhus, hvilka i regeln altid voro försedda med palissader och andra befästningar till skydd mot rödskinnen, klädde sig såväl kvinnorna som männen i dräkter af hemspunna och väfda tyger samt hudar af de hjortar och andra djur, hvilka jakten inbrakte. Brödet bestod af i askan bakade, ojästa kakor, i stället för smör användes fett af björnar och vildgäss, såsom kaffesurrogat begagnades rostad råg eller bönor och af bekvämlighets eller lyxartiklar funnos inga spår. Men detta enkla och mödosamma lefnadssätt fostrade en ras väl egnad att bryta bygd i vildmarken under ständig strid och kamp mot dess ursprungliga innevånare och därför ökades Tennessees befolkning stadigt, medan samtidigt alt större sträckor af dess jord braktes under odling. Under revolutionskriget, som icke direkt berörde Tennessee, stälde sig dess innevånare själffallet på koloniernas sida emot England samt deltogo .i några af striderna mot moderlandets trupper. Och efter kriget fortsattes såsom förut kampen mot Cherokee- och Chickasaw-indianerna, hvilka småningom trängdes alt längre mot väster af de i ständigt större antal invandrande hvita tills de slutligen helt och hållet fördrefvos ur området.
Källa: Project Runeberg ·
