Sida 803
6. Tiden efter inbördeskriget.
ket som hälst ytrande eller tal, hållet på vare sig engelska eller Nez Percés, på det andra språket, medan under senare år alt flere af den yngre generationen förvärfvat sig kunskaper, kvilka ställa dem i det närmaste i bredd med de ofvananförda. Lef-vande i en trakt, där ännu flere olika stammar existera i samma kalfvilda tillstånd som fordom, utgöra Nez Percés-indianerna bevis för, att äfven de hemlösa nomadstammarna kunna civiliseras, och synas bestämda att genom sitt exempel utöfva ett stort inflytande i detta hänseende på Umatilla-, Spokane- och andra stammar, som bo i deras närhet och med dem uppehålla vänskapliga relationer.
På nära nog samma ståndpunkt stå SanteeSioux-indianerna, hvilka ännu så sent som 1862 voro inbegripna i ett ytterst för-bitradt och blodigt krig med de hvita. Men skilda från hufvud-massan af Sioux-stammarna internerades Santee-Sioux’s på en mindre reservation, afsedd endast för dem, i Nebraska och började där snart nog att följa den ständigt ökade hvita befolkningens exempel i alla afseenden.
Jordbruk och boskapsskötsel voro de naturliga näringarna i trakten, och åt dem begynte indianerna snart egna sig, sedan de likvisst till en början förstört eller annorlunda gjort sig af med de såväl redskap som kreatur, hvilka regeringen lät fördela bland dem för att förmå dem att själfva börja arbeta och sörja för sitt lifsuppehälle. Numera besöka deras barn skolor, själfva kläda sig alla på samma sätt som de hvita och ha fullständigt öfvergifvit såväl målning och tatuering som fjäderprydnader och andra delar af den vilda ståt, hvarpå krigarne fordom satte så mycket värde. Bland dem, som förvärfvat kunskaper och ärdigheter åt olika håll, ha agenturens flesta tjänstemän utsetts, så att inom Yankton-reservationen numera såväl läkaren och prästen som de flesta af lärarne vid skolorna äro fullblods Sioux-indianer och jämte dem agenturens smed, snickare och andra handtvärkare, hvilka hafva regelbunden anställning Ännu ha visst Santee Sioux’s ett bra stycke väg kvar, innan de nå samma ståndpunkt som Ckerokee-stammen, men å andra sidan stå de redan omätligt mycket öfver sina stamförvandter af Ogallala- och Brulé-stammarna och visa, att inte ens Sioux-indianerna, hvilka ansetts vara de vildaste, blodtörstigaste och grymmaste samt för civilisation och kultur minst mottagliga bland nordvästerns stammar, äro helt och hållet omöjliga i detta afseende, blott de behandlas riktigt. Förståndig, rättvis och fast ledning kan uträtta ofantligt mycket, såsom erfarenheten beträffande de två
Källa: Project Runeberg ·
