Tillbaka Read Runeberg

Amerikas Förenta Stater

Originalsida 805
Originalsida 805
Originalsida 804
Originalsida 805
804–805

Sida 805

6. Tiden efter inbördeskriget.

gjordes i det hela for att leda dem in på civilisationens banor, medan samtidigt oupphörliga krig fördes med angränsande stammar, hvilka alla voro fiendtligt stämda mot Sioux-förbundet. År 1849 afträdde detta ånyo en landsträcka i Minnesota, denna gång väster om Mississippi, ehuru regeringen ännu var skyldig dem femtiotusen dollars af de årliga inbetalningarne för det senast afträdda området. Och två år senare förmåddes Sioux-höfdin-garna åter till ett fördrag, hvarigenom de för endast några få cents per acres afhände sig flera miljoner acres af den fruktbaraste jord deras område innehöll samt vidare underskrefvo regeringens förslag, att de fyra hufvudstammarna af Sioux-nationen skulle förflyttas till en reservation, där de kunde i lugn och ro lefva på de inkomster, de årliga afbetalningarna för deras afträdda jord skänkte dem. Till en början såg det ut, som om de oroliga rödskinnen värkligen voro hågade att begynna egna sig åt jordbruk och annat arbete, men, då regeringen snart tillkännagaf sin afsikt att redan efter fem år förflytta dem till en annan reservation, öfvergafs alt odlingsarbete, och de röde förnötte sin tid såsom förut i fullständig sysslolöshet och lät ja. Detta gaf regeringen anledning att år 1854 förändra sitt beslut, och indianerna tillförsäkrades att få stanna kvar i det område de bebodde, men det var då redan för sent att förmå dem till ett återgående till ordnadt arbete. Tre år senare egde en sammanstötning med hvita nybyggare rum, i det några Sioux-indianer, som långt förut blifvit utstötta ur stammen, öfverföllo ett nybygge och dödade dess innevånare. De öfriga medlemmarna af stammen straffade visst de brottsliga, men lyckades icke öfvertyga de hvita om sin fredlighet och sina vänliga tankesätt, utan betraktades af dem såsom fiender, de där blott afvaktade ett gynsamt tillfälle för att börja krig.

Oaktadt det spända förhållande, som veterligt rådde i de nordvästra gränsmarkerna, försummade unionsregeringen på ett oförsonligt sätt att utbetala de summor, som tillkommo Sioux-indianerna, hvilka därigenom bragtes i värklig nöd. Missnöjet bröt slutligen ut i full låga, då år 1862 några uthungrade indianer plundrade ett af regeringens förrådshus. Andra slöto sig till dem, sä att inom några dagar en manstark trupp samlats, och därmed var ett af de blodigaste indiankrig, Förenta Staternas historia känner, börjadt. Nybyggen öfverföllos öfveralt i gränsmarkerna, där alla hvita, som icke hastigt nog sökte sin räddning i flykt, mördades och skalperades, medan fredligt sinnade indianer tvingades att ansluta sig till dem, som börjat kriget. En

Källa: Project Runeberg ·