Sida 819
6. Tiden efter inbördeskriget.
val, liar icke sökt förmå dem att i alla stycken antaga kvita mäns seder, utan endast att förändra ocli frångå sina egna barbariska och med civilisationen mest oförenliga bruk. Den inre organisationen af Pueblo-byarna och samhällena har så vidt möjligt lämnats orubbad, kvarför också dessa individer såsom sagdt ännu i dag lefva på bra nog samma sätt som då de först upptäcktes. I regeln bekänna de numera den romersk katolska religionen, men i de flesta fall är denna blott ett utvärtes skal, under hvilket döljer sig en god portion hedniskhet och allsköns vidskepelse, såsom t. ex. tillbedjan af guden „Monteguma“, kvil-ken icke bör förväxlas med den af Cortez störtade Atzteker-kej-saren i Mexico.
^ueblo-indianerna voro, då Förenta Staterna eröfrade deras land, mexikanska medborgare och skulle såsom sådana enligt fredsfördragets bestämmelser komma i åtnjutande af fulla Amerikanska medborgarerättigheter, kvarför de också gentemot Förenta Staternas regering intaga en något annan ställning än andra indianstammar. Men ännu har icke deras medborgarskap erkänts hvarken af kongressen eller af territorialregeringen, utan bilda Pueblo-byarna fortfarande såsom förut oberoende samhällen, hvilka styras af en af dem själfva vald „guvernör“ jämte ett af tre medlemmar bestående råd. I öfrigt ha de sedan föreningen med den nordamerikanska republiken gjort synbara framsteg i värklig civilisation, så att de till och med infört tvångsundervisning för stammens barn, hvilka sålunda alla erhålla åtminstone det mått af kunskaper de vanliga lägre skolorna meddela. I en del skolor undervisas därjämte eleverna i olika slags liandtvärk och färdigheter, gossarna i slöjd, smide, åkerbruk, trädgårdsskötsel o. s. v. och flickorna i allehanda kuskållsgöromål, sömnad och annat dylikt. Eesultatet har också blifvit, att indianerna själfva bygt åtskilliga vägar inom sitt område, uppfört broar, utsträckt sina bevattningskanaler och därmed arealen af den odlingsbara jorden, anlagt vidsträckta fruktträdgårdar och i allmänhet visat sig emottagliga för vår tids idéer om framåtskridande och kultur. Länge kan det därför icke dröja, innan Pueblo’s göra anspråk på sina medborgerliga rättigheter, och då man känner den odlingsståndpunkt, de redan innehafva, kan man knappast häller påvisa något skäl för en fortsatt vägran att låta fullt medborgarskap komma dem till del.
I sina bostäder följa Pueblo’s ännu i allo förfädrens sed och bygga sina byar såsom om ännu fiendtliga anfall när som hälst kunde inträffa och måste afvärjas. Husen, altid bygda af „adobe“,
Källa: Project Runeberg ·
