Sida 100
Strykning
100
ROKKL.SKRNA.
2. Sträcksittande armböjning under knäryggstrykning.
Rörelsegif våren, stående bakom rörelsetagaren, fattar hans händer och gör som vanligt motstånd vid armarnes böjning, men samtidigt göres en strykning med ena knäet långsåt ryggraden från ofvan nedåt.
Användes mot hyperemi i ryggraden, mot nattsvett.
3. Halfliggande ländsidstrykning.
Rörelsegifvaren ställer sig grensle öfver rörelsetagarens ben; vänd emot rörelsetagaren fattar rörelsegifvaren med en hand på hvar sida under länden och stryker sedan med samma händer kraftigt framåt på sidorna öfver höftkammarne. Härvid sker tryckning på tarmarna och isynnerhet på uppoch nedstigande delen af groftarmen.
Användes derför mot obstruktion.
4. Spändstående tvärmagstrykning.
Rörelsegifvaren står framför rörelsetagaren och stryker med båda händerna öfver hela magtrakten inifrån utåt sidorna flera gånger, hvarefter strykniugen sker med ena handen på höger sida uppåt och på tvären, samt med den andra på venstra sidan nedåt i groftarmens riktning.
5. Spändhalfliggande tvärmagstrykning.
Genom strykning på hudytan öfver underlifvet mottaga hudnerverna första intrycket, men genom reflexverkan ha dessa strykningar inflytande äfven på tarmväggarna. Den hårdare strykningen verkar dels mekaniskt på tarminnehållet, dels retande på tarmväggarna.
Dylika magstrykningar användas mot obstruktion, mot väderspänning och smärta i tarmarne.
6. Motgrenstående sphincterstrykning.
Denna strykning utföres med ett lämpligt instrument (staf), och består deruti, att en strykning göres med detta
Källa: Internet Archive ·