Sida 182
Fallandesot
182
LOKALA SJUKDOMAR.
ganska höggradiga ofrivilliga ryckningar i armar och ben samt i hufvudet jemte svårighet att tala. Efter 3 — 4 veckors gymnastik upphörde ryckningarna, men så snart flickan började gå i skolan, återkom krampen. Detta upprepades flera gånger, tills slutligen sjukgymnastik fortsattes under hela skoltiden, då krampen uteblef.
18. Fallandesot {Epttepsia).
Denna sorgliga sjukdom kommer ej så sällan under gymnastisk behandling. Något enda sjukdomsfall, som blifvit af gymnastiken botadt, kan ej anföras för så vidt vi känna, men väl, att sjukdomen mildrats genom gymnastisk behandling.
Orsaker. Det antages, att retningen, som framkallar anfallen, ej utgår från hjernans hemisferer utan från dess bas och från förlängda ryggmärgen. Det har äfven blifvit angifvet, att utvidgning af artererna inom förlängda ryggmärgen skulle framkalla retningen eller vara den anatomiska orsaken, andra ha likväl ansett detta vara tvifvelaktigt.
Sjukdomen är ärftlig, uppstår oftast mellan 14 — 30 året. Såsom bidragande orsaker uppgifvas häftiga sinnesrörelser, retning på hjernan och ryggmärgen.
Symptom. Anfallen föregås ofta af en förnimmelse af kyla, domning i armar och ben samt af en mot hufvudet liksom uppilande kylig vind (aura epileptica). Men dessa furkänningar låta ej alltid förnimma sig, ty anfallet kan äfven komma plötsligt. Till beskaffenhet kunna anfallen vexla betydligt: de kunna bestå uti en hastigt öfvergående svindel, eller våldsamma konvulsioner. Ett anfall kan räcka fråu några sekunder till några minuter och tiden mellan anfallen kan vara timmar, dagar eller månader.
Det karakteristiska i dessa konvulsioner är frånvaron af medvetande. Såsom betecknande är äfven den toniska styfheten, dunkla ansigtsfärgen, skriket, fradgan i munnen, fingrarnes gripande om tummen, den efter anfallet någon tid fortfarande slöheten och illamåendet.
Diagnos. Konvulsioncrna ha isynnerhet likhet med dem, som förekomma vid hysteri; men frånvaron af medvetande
Källa: Internet Archive ·