Lärobok i sjukgymnastik

KRONISKA MAGSÅR.

261

intervaller af jemförelsevis ostörd raagfunktion som vid magsmärta.

Prognos. Om magsmärta ej är förenad med några andra svåra sjukdomar, är den ej af farlig beskaffenhet, ehuru den ofta är envis att bota.

Behandling.

1. Motbågst. resn. ax. o. mellanskuld.tryckn.

2. Krokhlfligg. mggropsdarrtryckn.

3. Hlfstr. högkn.gr.vndst. framvridn.

4. Hlfligg. bennervtryckn.

5. „ benutstrckn.

6. Hlffmnsitt. a. nervtryckn.

7. Str.stupgr.sitt. a. böjn. o. strckn.

8. Se n:o 2.

9. Sitt-ligg. resn. kn.stöd.

10. Stupfallmotst. nackböjn.

11. Motst. längdrygghackn.

55. Kroniska magsår.

Magsår kunna ej i egentlig mening behandlas med gymnastik, och alldenstund stillhet ingår såsom ett för denna sjukdoms återgående till helsa väsendtligt beting, så vill det väl synas, som om gymnastiken härifrån borde vara bannlyst. För den, som ej är förtrogen med sjukgymnastiken, skall den anmärkning göras, att sjukgymnastik är någonting helt annat än rörelser i hvardaglig mening. Sjukgymnastik kan, så paradoxt det än låter, vara förenlig med stillhet. Det kan gifvas sjukdomsfall, för hvilka rörelser i hvardaglig mening äro skadliga, och för hvilka sjukgymnastik likväl ej endast är oskadlig, utan faktiskt är af välgörande inflytande. Sjukgymnastik har blifvit begagnad af personer med magsår, hvarför här göres antydan om hvad som måste undvikas, såvida man ej skall åstadkomma skada. Några ord skola förutskickas om sjukdomens beskaffenhet.

Magsåret eller magsåren, ty de kunna vara flera, sitter oftast, enligt samstämmiga åsigter, på lilla kurvaturen af magen och helst i närheten af pylorus. Man skiljer mellan