Sida 2
Tyngdkraften
o.
K ÖRE LSE liKSK Hl FN I N (i .
Q
med rörelsekraftens. A extremiteternas ben äro muskelfästena i allmänhet ej långt ifrån stödpunkterna, ett förhållande, som gör att dessa ben mindre äro häfstänger för kraft, men dess mera för hastighet. Ett exempel må förtydliga detta. Om armen ifrån nedhängande uppföres i horisontal ställning, så är den väg handen på så sätt tillryggalagt betydligt stor, om jag tänker denna jemförd med längden af samma rörelse vid delta-muskelns fäste. Rörelsen på båda ställen sker inom samma tidrymd. Således vinnes i hastighet, hvad som förloras i kraft och tvärtom. Betydelsen för allmänna lifvet af extremiteternas hastiga rörelseförmåga inses lätt. A bålen äro häfstångsförhållandena i allmänhet mera lämpade för kraft och stadga, än för hastighet. Bålen utgör också liksom ett centrum för de rörliga extremiteterna.
Benen, såsom häfstänger, ha sina stödpunkter uti ledytorna, hvarför ock rörelsens utsträckning och vidd betingas af formen hos dess ytor*, jemte bandapparaternas beskaffenhet. De flesta af menniskans frivilliga rörelser äro vinkelrörelser. Vinkelrörelse kan uppfattas i förhållande till en bestämd axel, kring hvilken rörelsen sker. Häraf uppkommer skilnaden mellan 1) enaxlad led (vinkelled), der axeln går antingen genom delens kärnlinie såsom strålbenshalsen mot armbågsbenet eller i vinkel deremot såsom leden mellan falangerna, mellan öfver- och underarmen. 2) Tvåaxlad led (sadelled), såsom leden mellan bröstbenet och nyckelbenet, eller den äggformiga leden t. ex. radiocarpalleden. 3) Fleraxlad led (fri led), der vinkelrörelse kan ske i många rigtningar såsom uti axelleden, höftleden m. fl. Alla dessa leder äro danade för vinkel-rörelser. 4) Leder utan bestämda axlar, der rörligheten är obetydlig, såsom uti så kallade stramleder.
Tyngdkraften.
I en sammanfallande ställning samt vid framåtlutning låter tyngdkraften förnimma sig redan vid ståendet. Gången
* I fråga om lederna bör ej helt och hullet förbises en kraft : släpningseller friktionskraften, hvilken vid rörelse verkar emot eller med muskelkraften. Vid npphiifningen i linorna t. ex. verknr den emot, men vid nedsänkningen verkar den med muskelkraften.
Källa: Internet Archive ·