Sida 66
Dragning
66
RÖRELSERNA.
Hufvudvridning verkar å halsens kärl och nerver, å halsens kotor och dessas band, samt är afledande från hjernan.
Dragning.
Benämningen dragning på rörelser har uppkommit med anledning af sättet för rörelsens utförande. Rörelser med denna benämning förekomma oftare såsom bålrörelser än såsom extremitetsrörelser.
a) Å nedre extremiteterna.
1. Högmotstående benbakåtdragning.
Rörelsetagaren står på en upphöjning (en stol), rörelsegifvaren ställer sig bakom och fattar om ena fotens vrist, samt drager benet bakåt under motstånd af rörelsetagaren, hvarefter rörelsetagaren förer benet framåt under motstånd af rörelsegifvaren. Rörelsetagaren håller knäleden styf under rörelsen och kroppen i öfrigt såsom i utgångsställningen. Bakåt r\ dragés benet så långt det utan förändring U af kroppens ställning och utan svårighet \ kan komma; framåt går det en fotlängd framom den hvilande foten. Fig. 80.
Vid denna rörelse uppkommer en spänning i huden å främre ytan af bålen; bukmusklerna, höftledens böjmuskler och knäledens sträckmuskler komma vid rörelsen i verksamhet. Den verkar afförande samt afledande från bäckenets och underlifvets organer. Den upprepas 8 — 16 gånger.
1 1
2. Ha/ftåsittande benbakåtdragning.
Då lämpligt redskap, såsom ribbstol, användes, fattar rörelsetagaren tag med händerna i motställning, hvarunder
Källa: Internet Archive ·