Sida 65
Vridning
VBJDNING.
65
Vid bag- och cirkelvridningar sker vridningen kring en tänkt axel, gående inom bågen eller cirkeln, men utom kroppen.
39. Halfsträckhögridsittande bågvridning.
Rörelsegifvaren fattar med sin ena hand om handleden på den arm, som rörelsetagaren håller utsträckt och lägger den andra armen och handen som stöd på tvären bakom hans skuldror, hvarefter kretsvridniogen sker utåt, nedåt och sedan uppåt. Rörelsetagaren gör lindrigt motstånd vid nedgåendet, rörelsegifvaren deremot vid uppgåendet. Rörelsen är temligen ansträngande, så att 3 å 4 gånger åt hvar sida torde vara nog.
Den verkar liksom skrufvridningen, retande på vissa kärl och nerver och genom dem på de organer, inom hvilka dessa kärl och nerver äro fördelade.
Det är isynnerhet på portådersystemet och på underlifvets organer denna rörelse inverkar, men utsträcker sin verkan också till bröstets organer.
40. Högridvändfallsittande cirkelvridning.
Cirkelvridning är rent passiv och består i kretsformiga rörelser från medellinien utåt, först åt den ena och sedan åt den andra sidan, upprepade ända till 6 — 12 gånger åt hvar sida. Rörelsegifvaren ställer sig bakom, fattar med sin ena arm framom rörelsetagarens ena axel, samt med den andra armens hand bakom motsatta axeln, och stöder med sitt bröst mot rörelsetagarens rygg. Se fig. 77.
Rörelsen verkar liksom föregående på underlifvets och bröstets organer, men är mindre ansträngande.
Fristående vridningar af bålen utan motstånd kunna äfven göras under olika utgångsställningar, nemligen under vingstående och hvilstående. Äfven dessa fristående vridningar inverka på blodomloppet, på respirationen och digestionsorganerna.
Vridning af hufvudet i stående eller sittande ställning kan göras utan eller under motstånd å tinningarna. I senare fallet verkar rörelsen kraftigare.
Sjukgymnastik. 5
Källa: Internet Archive ·