Sida 4
Rörelsernas fysiologiska indelning
4
RÖREL.SEHU.SKRI FNTNG.
kraften är störst inom en viss gräns af sammandragning och att utöfver denna aftager den. Om muskeln bildade en rät vinkel mot sin häfstångsarm, skulle verkan af muskelkraften blifva större, men kroppsformen och kroppsdelarnes anordning tillåta i de flesta fall ej detta. Muskelfästet bildar i allmänhet med häfstången en mycket spetsig vinkel. Dock ligga muskelsenorna oftast öfver större och mindre upphöjningar strax invid deras fästen, hvarigenom vinkeln förstoras.
Rörelsernas fysiologiska indelning.
1. Frivilliga rörelser, hvilka uppkomma genom viljebestämning, och som ledes genom nerverna med en hastighet af omkring 30 meter i sekunden. Dessa rörelser afse bestämda ändamål och lyda viljan med större eller mindre hastighet.
2. Ofrivilliga rörelser, som stå utom viljans inverkan såsom t. ex. hjertats, magens tarmarnes m. fl. De ofrivilliga rörelserna indelas i flera slag, nemligen:
a) Samrörelser eller medrörelser, hvilka inom gymnastiken ofta framträda såsom fel och kunna bortarbetas. Man ser isynnerhet hos den ovane och oöfvade vid flera tillfällen ej blott öfverflödiga, utan ofta orimliga rörelser medfölja både oafsigtliga och afsigtliga rörelser. Detta framträder isynnerhet uti fingrarne, tårna och ansigtet. Lika eller symmetriska delar följa hvarandra uti likartade rörelser, så t. ex. är lättare att blunda med båda ögonen, än med ett i sender, och ofta vill den ena handen följa den andras rörelser. Samrörelser äro nödvändiga för vissa sammansatta förrättningar och ha då blifvit kallade coordinerade rörelser såsom vid tuggning, svälj - ning, tarmrörelser och uttömningar. Våra mest vanliga rörelser kunna ibland försiggå utan viljans tydliga bestämning såsom t. ex. gången under tankeansträngning.
b) Reflexrörelser äro ett annat slag af ofrivilliga rörelser, som omedvetet eller medvetet beledsaga en retning på känselnerverna. Så framkallas nysning och hosta genom retning å slemhinnans känselnerver i näsan och lungorna; starkt solljus framkallar blinkning ; retning i tungroten och svalget kräkning ; en stöt på hand eller fot framkallar en hastig rörelse af ifrågavarande del o. s. v.
Källa: Internet Archive ·