Sida 1
Häfstången
FÖRSTA AFDELNINGEN.
RÖRELSEBESKRIFMNG.
Hvarje rörelse åstadkommen genom det i rörelse varande föremålet, återger karakteren af de öfver rörelsen bestämmande krafterna. Eörelseorganernas olika kraft och form hos olika djur bestämma rörelsesättets olikhet, som vi finna uti deras rörelser.
Fiskens simning, fågelns flygt och däggdjurens gång förutsätta en olika form hos deras rörelseapparat. Så bero också de gymnastiska rörelserna hos menniskan af rörelseorganernas beskaffenhet.
Med afseende på rörelseorganerna kommer läran om häf stången, om tyngdkraften och muskelkraften till användande.
Häfstången.
En oböjlig stång, som rör sig mot en fast stödpunkt, kallas häfstång. Benen uti menniskokroppen tjena vid rörelser såsom häfstänger. Afståndet mellan stödpunkten och muskelfästet kallas rörelsekraftens häfstångsarm ; afståndet mellan stödpunkten och motståndet kallas motståndskraftens häfstångsarm. Om båda dessa krafter, multiplicerade med längden af sin häfstångsarm, gifva lika produkt, måste jemvigt råda mellan dessa krafter. Det synes tydligt att med häfstångsarmens längd vinner den derpå verkande kraften och förlorar i mån af häfstångsarmens aftagande i längd. Således kan en jemförelsevis obetydlig tyngd blifva rätt tung att lyfta med rak arm, emedan motståndskraftens häfstång då är lång i jemförelse
Sjukgymnastik. 1
Källa: Internet Archive ·