Sida 113
Sjukdomars utbredning inom organismen
SJUKDOMARS UTBREDNING INOM ORGANISMEN. 113
orsak t. ex. smärta och många andra nervösa rubbningar. Men ehuru ej några förändringar nu kunna upptäckas, följer ej deraf, att de icke finnas. Med fullständigare undersökningsmetoder torde många nu okända materiella förändringar komma att träda i dagen.
Sjukdomars utbredning inom organismen.
En sjuklig förändring måste hafva sin början inom någon af kroppsdelarne. Här måste följaktligen förefinnas en anatomisk eller kemisk förändring, eller båda tillsammans. Hvarje rubbning kan derför sägas i sin första början vara lokal. Men ehuru lokal kan den få en större eller mindre utbredning. Detta kan ske på flera sätt:
1. Genom delarnes sammanhang (per continuitatem), såsom då en katarr börjar på ett ställe af slemhinnan och sprider sig till andra dermed sammanhängande ställen. Snufva t. ex. utbreder sig med en viss benägenhet till sinus frontales, till luftstrupshufvudet och luftrören.
2. Genom delarnes närhet (per contiguitatem), såsom då en rubbning öfvergår t. ex. från det ena bladet till det andra af serösa hinnor, från benhinnan till benen eller från hufvudbenen till hjernhinnorna o. s. v.
3. Genom blodet och lymphan. Inom kärlen kunna bildas blodkoagula; substanser såsom galla, fett, urinsyra m. fl. kunna intränga uti kärlen. Andra giftiga ämnen af organiskt eller oorganiskt ursprung kunna inkomma uti blodet. Om blodet innehåller skadliga ämnen, så är ju tydligt, att dessa ämnen kunna fortskaffas med blodet till olika kroppsdelar och att sjukdomar i följd häraf kunna uppkomma och vinna utbredning.
4. Likheten emellan väfnader och organer kan äfven gifva anledning till sjukdomars utbredning. Om reumatism förekommer uti en led, angripas lätt andra leder, ja ibland och ändå vanligare endocardium, bjertsäcken, hvilka båda till sin beskaffenhet likna väfnaderna omkring lederna. Vid hudutslag på ett ställe uppkommer med en viss benägenhet liknande utslag på andra ställen af huden.
Sjukgymnastik. 8
Källa: Internet Archive ·