Sida 112
Inledande reflexioner
112
SJ V K Di i Al A KS liKIIANULlXi; AI KU GYMNASTIK.
företeelser äro bundna vid organer; dessa organer äro bildade af väfnader, hvilka åter äro uppkomna af celler. Matsmältning, andning, cirkulation, nervförrättning o. s. v. försiggå normalt, så länge organer, väfnader och celler äro normala eller friska, och dessa förblifva friska så länge nutritionen förblifver normal.
Häraf följer, att helsa är detsamma som normal nutrition.
Men är helsa en normal nutrition eller förnyelse (reproduktion), så är sjukdom en tillbakasatt eller abnorm nutrition.
Denna försvagade eller hämmade reproduktion eller återförnyelse af det slitna och förnötta kan så småningom aftaga till dess den upphör, då följer död. Död är således detsamma, som en afstannad nutrition.
Med dessa begrepp till utgångspunkt, kan man leta sig till och lära sig inse många förhållanden under sjukdom. Är sjukdom en tillbakasatt eller abnorm förnyelse, så måste det finnas någon afvikelse eller rubbning i celler, väfnader eller organer, äfven om dessa rubbningar ej alltid kunna påvisas. Dessa rubbningar kallas sjukliga (pathologiska) förändringar.
Liksom anatomien och fysiologien uppenbara för oss vår kropps beskaffenhet och lifsverksamhet under friska tillståndet, så lärer oss den pathologiska anatomien och pathologiska fysiologien beskaffenheten hos vår kropp under sjukdom. Denna framträder dels med förändringar i delarnes form (pathologiskanatomiska förändringar) såsom förstoring eller svullnad, fruhårdnad eller uppmjukning af delarne, vidare med förändringar i sammanhanget delarne sinsemellan, och då såsom benbrott, sårnader med substansförlust o. s. v. Eller ock företer den förändringar i den kemiska sammansättningen (pathologiskkemiska förändringar) såväl till mängden (den kvantitativa förändringen) t. ex. af blodets eller urinens beståndsdelar, som till beskaffenheten (den kvalitativa förändringen) af de kemiska beståndsdelarne t. ex. fibrinets förändring efter bloduttömningar eller då substanser förekomma på obehöriga ställen såsom ägghvita eller socker uti urinen, galla uti blodet o. s. v.
Naturligtvis kunna förändringar till form och kemisk sammansättning på en gång ega rum.
Funktionella eller symptomatiska rubbningar kallas sådana, för hvilka ej någon materiel förändring kan uppletas såsom
Källa: Internet Archive ·