Sida 166
Ryggmärgstvinsot
166
LOKALA SJUKDOM A J5
3.
1. Stupgr.sitt. ryggresn. ax.-lndtryckn.
2. Hlfligg. beuutstrckn.
3. „ benuppdrgn.
4. „ bennervtryckn.
5. „ benintryckn.
6. Sitt. bålrulln.
7. Krokhlfligg. öfv.isbentryckn.
8. Hlfligg. kn.böjn. o. strckn.
9. Motst. korsbensbultn. 10. „ läDgdrygghackn.
Elektricitet användes slutligen äfven under gymnastiktiden, hvilken räckte 4 månader. Stolgången och urinuttömningarne reglerades, så att naturen bjelpte sig sjelf härutinnan. Känseln återkom i underbenen och rörligheten ökades. De ofrivilliga ryckningarna minskades.
Förbättringen var ganska betydlig under de två första månaderna af behandlingen, men mindre eller högst obetydlig under de två senare.
7. Ryggmärgstvinsot (Tabes dorsalis).
Att denna sjukdom här upptages, har sin orsak deruti, att den ej sällan kommer under gymnastisk behandling, ehuru gymnastiken lika litet som hvarje annat medel kan lofva någon säker framgång.
Byggmärgselementerna (nervceller och nervrör) äro förminskade. Bakre ryggmärgssträngarne synas grågula, beroende på en förstörande förändring — degenerativ process — hvarigenom de normala nerv-elementerna förminskas och ersättas af bindväf och fett. Detta är anledningen att denna sjukdom säges bestå uti atrofi af ryggmärgen. Det är företrädesvis bakre ryggmärgssträngarne, som lida af denna förändring. Sjukdomen kan uppfattas såsom en mycket långsamt förlöpande inflammation, som förstör nerv-elementerna.
Orsaker. Ansträngningar såsom ihållande och häftiga marscher samt starka förkylningar anses kunna bidraga till
Källa: Internet Archive ·