Sida 40
Böjning och sträckning
IL Rörelserna,
Ehuru flera utgångsställningar erfordra i och för sig sjelfva ej så ringa muskelkraft, så ligger dock deras hufvudsakliga betydelse deruti att de gifva de egentliga rörelserna en mera begränsad och mera bestämd inverkan. De särskilda rörelserna ha vanligen erhållit namn efter deras beskaffenhet. Böjning kallas derför den rörelse, som ställer någon kroppsdel i vinkelförhållande till en annan. Sträckning kallas åter den rörelse, som ifrån den böjda ställningen återför kroppen eller kroppsdelen i sträckt läge. Vridning kallas den kretsformiga rörelse, som sker omkring kroppens eller kroppsdelens längdaxel. Benämningen rullning få de rörelser, som ske kretsformigt. Någon genomgående enhetsprincip för benämningen af rörelserna är likväl ej iakttagen. Så äro t. ex. benämningarne häfning, dragning m. fl. ofta begagnade på rörelser, hvilka sätta kroppsdelar i böjnings- eller sträckningsförhållande till h varan dra.
De allmännast förekommande namnen på rörelserna äro följande:
Böjning.
Tryckning.
Sträckning.
Spänning.
Vridning.
Lyftning.
Dragning.
Hackning.
Resning.
Klappning.
Rullning.
Bultning.
Delning.
Strykning.
Slutning.
Skakning.
Häfning.
Valkning.
Hållning.
Knådning.
Förning.
Sågning.
Svängning.
Ringning.
Flygning.
Källa: Internet Archive ·