Sida 239
Bröstkramp
BRÖSTKRAMP.
239
3.
1. Str.bågst. resD. handled mell. skuld.stöd.
2. Hlfligg. bendeln. o. slutn.
3. Högkn.framfallst. resn. sidbröstskakn.
4. Hlfligg. benutstrckn.
5. Högridsitt. bålrulln. mg-lndtryckn.
6. Fmnstupgr.sitt. a. för. framåt (Rg. motstånd)
7. Sitt- ligg. resn. kn.stöd.
8. Högridsitt. skrufvridn.
9. Spändst. hftvexvridn. 10. „ bröstklappn.
45. Bröstkramp (Asthma bronchiale).
Sjukdomen antages bestå i kramp uti luftrörsmusklerna eller uti mellangärdet eller uti båda.
Orsaker. Anlaget för sjukdomen är ofta ärftligt och framträder då vanligen i ungdomen; eljes framkommer sjukdomen vanligen först i medelåldern. Såsom uppväckande orsaker uppgifvas fuktig luft, fuktiga boningar, djupa, dimmiga dalar. Såsom symptom förekommer en liknande kramp vid lungemfysem, hjertlidande, hysteri m. m.
Symptom. Anfallen komma antingen hastigt och oväntadt, ibland föregås de af nervös förstämning såsom gäspning, sträckning, tryckning eller sammandragande känselförnimmelser i magen. Anfallet består uti en förnimmelse af krampaktig sammandragning i bröstet med svårighet eller omöjlighet att andas, eller med ett pipande hostljud. Vid de svårare anfallen uttrycker ansigtet djup ångest och smärta samt företer ett blekt och cyanotiskt utseende. Den lidande griper efter stöd med händerna och är vanligen ur stånd att tala. Men anfallen kunna vara mycket olika svåra och kunna räcka blott några minuter, eller ända till en timma med korta mellantider.
Anfallen komma oftare under nätterna än dagarne ; kunna komma flera gånger i veckan eller vara borta vecktals.
Diagnos. Denna bestämmes deraf, att lungorna och hjertat äro friska, och befinnandet på mellantiderna jemförelse-
Källa: Internet Archive ·