Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 184
Originalsida 184
Originalsida 184
Originalsida 185
184–185

Sida 184

Periferisk förlamning

184

LOKALA [SJUKDOMAR.

19. Kramp i extremiteterna.

Det händer ej sällan, att personer under olika åldrar besväras af kramp i olika muskelgrupper, utan att denna kramp orsakas af sjukdom i hjernan eller ryggmärgen.

Någon anatomisk förändring i rörelsenerverna har icke heller blifvit uppvisad. Denna kramp har af somliga författare blifvit kallad idiopathisk.

Stundom synes denna kramp stå i sammanhang med muskelreumatism, ibland har den kommit efter utmattande sjukdomar eller också af muskelansträngning.

Nedanstående behandling användes af en person, som besvärades af dylik kramp i nedre extremiteterna utan någon känd anledning. Krampen försvann efter tre veckors gymnastik.

1. Hlfligg. gr.rulln.

2. „ benskakn.

3. „ fotböjn. o. strckn.

4. Framligg. hålln.

5. Hlfligg. bennervtryckn.

6. „ benutstrckn.

7. Sitt.ligg. resn. kn.stöd.

8. Hlfligg. benuppdragn.

9. Motst. korsbensbultn.

10. Krokhlfligg. kn.deln. o. slutn.

11. Str.sitt. a. böjn. o. strckn.

12. Motst. längdrygghackn.

20. Periferisk förlamning.

Om sjukdomar i bjernan sätta hinder i vägen för uppkomsten af den vilje-impuls som har att utlösa rörelser i musklerna eller om sjukdomar i ryggmärgen hindra ledningen af en sådan impuls till behöriga muskler, så uppstår förlamning, såsom det är visadt vid hjernans och ryggmärgens sjukdomar. Om en rörelsenerv är genom någon förändring urståndsatt att leda intryck till muskler, uppkommer äfven förlamning, som i så fall kallas periferisk.

Om en nerv är afskuren, eller om tryck på densamma af bry ter dess ledningsförmåga eller om näringsrubbning och

Källa: Internet Archive ·