Sida 276
Kronisk katarr i urinblåsan
276
LOKALA SJUKDOM A It.
5. Str.ligg. a. böjn. o. strckn.
6. Str.ligg. benuppförn.
7. Gr.st. nign. ax. ku.lndtryckn.
8. Spändst. framdragn.
Det bör noga tillses, att njurarne under rörelsernas utförande icke afvika från normalläget.
64. Kronisk katarr i ur inbiåsan (Cystitis chronka).
Slemhinnan sväller och förtjockas och får en rödbrun färg med skiffergråa fläckar. Den afsöndrar slem, som inverkar sönderdelande på urinen och förorsakar en skarp lukt.
Orsaker. Orsakerna kunna vara direkt retning af främmande kroppar på blåsans slemhinna såsom grus, sten samt skarpa ämnen, som uppkomma af urinens sönderdelning. Vidare kan katarr i blåsan uppkomma genom spridning af katarr från urinröret. Äfven anses förkylning af fötter och af yttre huden kunna framkalla blåskatarr. Ho3 gubbar ansväller lätt prostatakörteln och hindrar den normala urinafsöndringen från blåsan, hvarigenom lätt kronisk blåskatarr uppkommer.
Symptom. Förnimmelser af smärta och ömhet i blåsan är vid den kroniska katarren obetydliga eller inga. Deremot märkes stor känslighet för urin i blåsan, så att urinen förorsakar ett ständigt behof till urin kastning. Ett annat utmärkande kännetecken är slemafsöndring, som kan ökas till ganska betydlig mängd. Slemmet, som afsätter sig på botten af urinkärlet, gör urinen grumlig, då den har stått någon tid. Lukten af urinen förändras genom dess sönderdelning. Undersökes urinen uti mikroskopet, så upptäckas varceller och kristaller af urinsyrad ammoniak m. m.
Svåra former med ulcerationer i slemhinnan förråda sig genom blödning. Det är endast mot de mildare formerna, som man af gymnastiken kan vänta sig något helsosamt inflytande.
Behandling. Rörelserna böra vara afledande från bäckenet och i öfrigt lämpade efter det individuella helsotillståndet.
Källa: Internet Archive ·
