Sida 178
Kramp
178
lokala sjukdomar.
trycket eller retningen, vidare ledandet af detta tryck till hjernan och hjernans uppfattning deraf. Känslolöshet i yttre huden kan förekomma vid hjernsjukdomar såsom vid blödning i hjernan, hvarvid förmågan att leda intryck kan kvarstå hos nerven, men der ledningen är afskuren i hjernan. Detta är således känslolöshet, ehuru de periferiska nerverna äro friska. Om ryggmärgen är skadad, så är äfven ledningen till hjernan afskuren, och känslolöshet visar sig i hela hudområdet nedom det skadade stället, ehuru de periferiska nerverna äfven här äro friska. Känslolöshet af denna beskaffenhet har ock blifvit påpekad vid beskrifningen af hjernoch ryggmärgssjukdomarne.
Men känslolöshet kan äfven förekomma vid sjukdomar inom känselnerverna sjelfva, hvarigenom deras ledningsförmåga gått förlorad. En sådan periferisk känslolöshet kan påverkas med gymnastik.
På känslolösa ställen kan direkt inverkan göras genom hackningar och tryckningar. Genom muskelrörelser kan ett ökadt blodflöde till dessa ställen befordras och näringen sålunda å dessa ställen befrämjas.
15. Kramp.
Vilje-impulsen till rörelserna ledes genom rörelsenerverna till våra frivilliga muskler. Vid sinnesrörelser uppkomma muskelsammandragningar utan viljans bestämning, såsom rörelser i ansigtet vid sorg, eller då handen knytes vid häftig vrede. Reflexrörelser ske äfven utan vilje-bestämning såsom hosta, nysning, blinkning o. s. v. Utan vilje-impuls ske äfven de så kallade automatiska rörelserna: andningen, hjertrörelsen, sväljandet, rörelsen i matsmältningskanalen m. fl. Alla dessa rörelser äro normala, men kramp är en abnorm rörelse beroende af en abnorm retning på rörelsenerverna. Ar retningen ihållande eller följer en retning så nära på en annan sådan, att muskeln håller sig oupphörligen sammandragen, kallas krampen tonisk. Om deremot retningen ej är ihållande, utan de i kramp sammandragna musklerna hinna slappas innan en ny sammandragning inträffar, kallas krampen klonisk.
Källa: Internet Archive ·