Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 253
Originalsida 253
Originalsida 252
Originalsida 253
252–253

Sida 253

e) Sjukdomar i matsmältningsorganerna

REUMATISK TANDVÄRK.

253

4. Str.sitt. a. rulln.

5. H. spännst. h. siribröstklappn.

6. Hvilhögridsitt. vex.vridD.

7. Spändst. framdrgn.

8. Se n:o 5.

Efter h varje rörelse st. a. för.

2.

1. Str.stupgr.sitt. ryggresn. ax.-lndtryckn.

2. Hvilhögkn.gr.st. vex.vridn.

3. Spändst. benintryckn.

4. Str.ligg. a. böjn. o. strckn.

5. Str.båglågkn.gr.st. vex.vridn.

6. Högmotst. benbakåtdrgn.

7. Str.stupgr.sitt. vex.vridn.

8. Famntyngdlut. ryggresn. lndtryckn.

9. H. spänd. h. bågst. h. sidbröstklappn. 10. Spändst. framdrgn.

I afsigt att utvidga den insjunkna sidan, eller att befordra resorption af exsudatet fordras i början stor försigtighet vid begagnandet af bröströrelser, för att icke framkalla ny inflammation. Sedan gymnastik varit använd någon tid, minskas ömtåligheten, och rörelseinverkan kan då göras kraftigare.

e) Sjukdomar i matsmältningsorganerna.

Det finnes väl egentligen ej några sjukdomar i munnen, för hvilka gymnastiken kan sägas ha någon betydelse.

Skadade tänder kunna ej botas af gymnastik, men man har försökt att genom tryckning för tillfället lindra en olidlig värk. Vid tandvärk i nedre tandraden göres tryckningen med pekoch långfingret på inre ytan af underkäken inunder vinkeln.

49. Vid s. k. reumatisk, flygande tandvärk, utan skadade tänder, har gymnastik varit använd.

1. Motst. längdrygghackn.

2. Högmotst. fotböjn. o. strckn.

3. Sitt. hufv.rulln.

4. Högridsitt. bålrulln.

Källa: Internet Archive ·