Lärobok i sjukgymnastik

RYGGMÄRGSTVINSOT.

167

sjukdomens framkallande och möjligen excesser i könsväg. Den framträder oftast under ynglingaåren och mannaåldern samt oftare hos män än hos kvinnor.

Symptom. Denna uppfattning af sjukdomens beskaffenhet lemnar förklaringen på de framträdande symptomen. Genom försvinnandet af nervrör inom ryggmärgen är naturligt, att vilje-impulsen från bjernan till periferiska nerver lider ett graduelt försvagande, allteftersom sjukdomen framskrider.

Början af sjukdomen är obestämd. Vanligen förmärkes s. k. lancinerande eller ristande smärtor i tårna, fötterna eller hvar som helst i nedre extremiteterna, äfven i ryggen och korset, liknande reumatism, förenadt med trötthet efter obetydligaste ansträngningar, snart uppträder osäkerhet i gången, samt en egendomlig krypning i huden liksom af myror. Urinuttömningarne ske med svårighet, stolgången är trög och känseln förslöad. Dessa symptom ökas i den mån sjukdomen framskrider. Gången blir mer och mer osäker och sämre, ja ibland omöjlig, om den sjuke blundar. Någon gång kan svagheten ökas ända till förlamning i benen — således först smärta, derefter bristande koordination af rörelserna och slutligen förlamning.

Svagheten kan äfven sträcka sig till bäckenets, ryggens och armarnes muskler. Känseln förslöas, urin- och stolafsöndringarne rubbas mer och mer. Förnimmelsen af smärta och oro ökas. I följd af sjukdomens fortskridande uppåt ända till hjernan uppkomma psychiska rubbningar, minskning af synförmågan o. s. v.

Diagnos. Sjukdomen skiljer sig från den vanliga ryggmärgsinflammationen genom förlamningens långvariga utveckling och stora utsträckning, samt genom den så ofta förekommande försämringen af synförmågan.

Prognos. Förloppet är långvarigt och räcker vanligen flera år. Sjukdomen skrider vanligast framåt, ehuru ofta mycket långsamt, och utgången blir omsider dödlig.

Vid betraktandet af den korta antydning, som här är gjord öfver sjukdomens beskaffenhet, torde det vara tydligt, att man ej kan tänka sig möjligheten att med gymnastik eller för öfrigt med något annat medel kunna bota denna sjukdom ;