Sida 107
Knådning
HUDVALKNING. — KNÅDNING.
107
a) På nedre extremiteterna.
Ha/f/iggande benmuskelknådning.
Rörelsegifvaren sätter sig framom och vid sidan af rörelsetagaren, lägger hans ena ben stödjande på sina och knådar med båda händerna de olika musklerna och muskelpartierna emot hvarandra nedifrån uppåt 3—4 gånger.
Användes mot inflammation, svaghet och förlamning i musklerna.
b) På öfre extremiteterna.
Ha/ffamnspändsittande armknådning.
Rörelsegifvaren knådar med båda händerna musklerna och muskelpartierna emot hvarandra från handen uppåt 3 — 4 gånger.
Användes vid muskelinflammation, svaghet och förlamning i musklerna.
Vid inflammation är vigtigt att taga reda på hvilka muskler som äro inflammerade. Manipulationerna måste kraftigt utföras på ifrågavarande ställen, obetäckta af kläder. Lämpligaste ställningen för så väl rörelsetagare som rörelsegifvare intages.
c) På bålen.
1. Krokhalfliggande magknådning.
Rörelsegifvaren står framom rörelsetagaren och knådar med båda händernas något krökta fingrar öfver hela underlifvet så väl öfver tunn- som groftarmarne, omvexlande med valkning och strykning.
2. S/appstupstående magknådning,
Rörelsegifvaren står bakom rörelsetagaren och knådar med båda händernas något krökta fingrar genom de slappa
Källa: Internet Archive ·