Sida 126
Yttre orsaker
SJUKDOMARS BEHANDLING MED GYMNASTIK.
och messling skulle räcka omkring 14 dagar, men i kolera och gula febern blott några få dagar.
Insjukna många personer på samma tid och på samma sätt, kallas sjukdomen epidemisk; inträffar den ofta på samma ort, kallas den endemisk; angriper den blott några få personer kallas den sporadisk
14. Parasiter. Med parasiter menas vegetabiliska eller djuriska organismer, som för hela eller en del af sin lifstid taga hemvist på eller inom andra lefvande organismer. Att främmande organismer hos menniskan utgöra en orsak till många sjukdomar är en fråga för dagen och kan här blott exempelvis påpekas.
Parasiter, tillhörande växterna, äro alger och svampar. De förekomma på yttre huden eller slemhinnan.
Algerna. I magen förekommer en alg (sarcina ventriculi), som kan förorsaka jäsning eller sönderdelning af födoämnen och framkalla eller förvärra en redan förutvarande magkatarr.
En annan alg angriper och förstör tänderna — förorsakar ihåliga tänder.
Svamparna. I hårroten utvecklar sig en svamp (Trichophyton tonsurans Gruby) och går äfven upp i hårskaftet, så att håret liksom afbrytes nära invid hufvudsvålen. Denna svamp är anledningen till de större eller mindre fläckarna på hufvudet med blott korta och till utseendet sjukliga hår.
En annan svamp (Achorion Schoenleinii) är orsaken till den svårbotliga skorfven.
Torsk (Aphtse) är en svamp, hvilken synes såsom större och mindre hvita fläckar å slemhinnan, företrädesvis i munnen och svalget; den förekommer oftast hos barn, men äfven hos äldre af sjukdom försvagade personer.
Djurparasiter. Många sådana förekomma hos menniskan och hålla sig antingen på yttre huden (epizoer) eller i inre organer (entozoer); somliga af dessa parasiter äro noggrant kända och beskrifna. Några hafva en egendomlig utvecklingshistoria såväl på grund af de formförändringar, som ock af de ombyten af vistelseort som de undergå. Här skall blott omnämnas de i tarmkanalen allmännast förekommande djurparasiterna.
Källa: Internet Archive ·