Lärobok i sjukgymnastik

MJILLANRKFBENSSMÄliTA.

173

venster. Han besvärades af en betydlig värk i venstra sidan, utan att denna värk förminskades genom flera använda medel, bland bvilka äfven var sjukgymnastik.

Efter förändring af den böjda ställningen upphörde så småningom smärtan.

Symptom. Än förnimmer den sjuke en smärta gående från ryggen till bröstbenet, än smärtande punkter såsom vid ryggen, i midten af intercostal-nerverna eller vid bröstbenet. Värken är än ihållande, liknande reumatisk smärta, än framträder den på mellantider uti mer eller mindre häftiga paroxysmer. Oftast förekommer den på venstra sidan.

Behandling. Behandlingen måste ha afseende ej blott på nervsmärtan, utan äfven på helsotillståndet i öfrigt. Nedanstående behandlingar äro använda mot venstersidig nervsmärta i förening med blodbrist och trög afföring.

1.

1. Hlfstr.gr.vnd.stödst. framvridn.

2. Högmotst. benbakåtdragn.

3. Hlfstr. högridsitt. sidböjn.

4. Spändst. benintryckn.

5. V. spändst. v. sidhackn.

6. Motst, korsbensbultn.

7. Hvil. högridsitt. vex.vridn.

8. Str.hlfligg. tvärmg.strykn.

9. V. spändst. v. sidnervtryckn. * 10. Motst. längdrygghackn.

1. Str.bågst. resn. hndled.-mellanskuld.tryckn.

2. Hlfstr. kn.gr.vndst. framvridn.

3. Högmotst. fotböjn. o. strckn.

4. Mottyngdlut. ryggresn.

5. Str.sitt. a. rulln.

6. Str.stupgr.sitt. vex.vridn.

Tryckning sker med fingerspctsnrne uppåt mot uedre refbenskanten inom de mellanrefbensrum, der smärtan förekommer.