Sida 190
Hysteri
190
LOKALA SJUKDOMAR.
olika individer, utan äfvcn hos en och samma person. Psychiska rubbningar visa sig än uti öfverdrifven glädje, än uti oro, ångest, förtviflan. Hos nervsystemet kan iakttagas hufvudvärk, ryggmärgsretning, nervsmärta på olika ställen, vidare kramp, såsom gråt, skratt, konvulsioner. Nervös hjertklappning liksom kramphosta besvära ofta de sjuke. Ibland digestionsoordningar förekomma isynnerhet cardialgisk smärta, kolik. Organiska sjukdomar i sexualsystemet äro vanliga.
Diagnos. Anfallen kunna hafva likhet med fallandesot, men hysteri har ej under anfallet den bestämda medvetslösheten, den dunkla ansigtsrodnaden, fradgandet och bitning af tunga och läppar eller domnings-(komatösa)tillståndet efteråt.
Prognos. Beror sjukdomen på orsaker, som kunna undanrödjas, så går den öfver, men den är i allmänhet envis och har äfven benägenhet att återkomma.
1.
1. Motst. längdryggstrykn.
2. Hlfligg. fotrulln.
3. Krokhlfligg. mggropspunktskakn.
4. Hlfligg. benstrykn.
5. Hlffmnsitt. a. strykn.
6. Motst. korsbnsbultn.
7. Krokhlfligg. öfv. isbenstryckn.
8. Motst. längdrygghackn.
Dessa rörelser ha blifvit använda i denna sjukdom vid ett fall med stor nervretlighet.
■
Efter 3 å 4 veckor föreskrefs följande:
2.
1. Sitt. bröstlyftn.
2. Högmotst. fotböjn. o. strckn.
3. Stupst. mgknådn.
4. Halfstr. högkn.gr.vndst. framvridn.
5. Hlfligg. benutstrckn.
6. Mottyngdlut. resn.
7. Str.sitt. a. böjn. o. strckn.
Källa: Internet Archive ·
